HÄSTUNDERSTÖDD TERAPIS EFFEKT FÖR BARN INOM AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND

Abstract

Bakgrund Barn inom autismspektrumtillståndet kan uppleva svårigheter i ömsesidig social interaktion, förmåga till ömsesidig kommunikation samt begränsade beteende och intressen. Ungefär en procent av alla barn som föds får senare i livet en autismspektrumdiagnos där gruppen är överrepresenterade av pojkar. En stor målgrupp som arbetsterapeuten möter är barn med AST. Arbetsterapeuten arbetar för att möjliggöra för att barnen ska kunna hitta roller, skapa rutiner samt hitta intressen utifrån sina fysiska och psykiska förmågor för att kunna få en fungerande vardag. Arbetsterapeuten kan använda sig av hästunderstödd terapi som alternativ behandling för barn inom AST. Där hästen och stallmiljön kan användas i ett hälsofrämjande syfte för att förbättra balans, självförtroende, ökat välmående samt ökad delaktighet. Syfte Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt kartlägga vilken effekt hästunderstödd terapi har för barn med autism i deras vardag. Metod Systematisk litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar. Litteratursökningen resulterade i att sju artiklar valdes ut. Fyra studier var av RCT design och tre studier var av CCT design. Artiklarna granskades utifrån två av SBU:s mallar “Granskning av randomiserade studier” och “Granskning av icke randomiserade studier av interventioner (effekt av att tilldelas en intervention (ITT)). Evidensgradering gjordes enligt GRADE-metoden. Resultat Evidensgraderingen visade på att hästunderstödd terapi som intervention hade otillräcklig evidensstyrka (+). Trots detta framkom det i resultatet att barn med AST visade på förbättrade sociala relationer, förbättringar inom motoriska- och psykologiska förmågor i form av förbättrad kommunikation, minskad hyperaktivitet och självständighet i utförandet av vardagsaktiviteter. Resultatet visade även på förbättrad livskvalitet hos barn som fick hästunderstödd terapi. Slutsats Resultatet av denna systematiska litteraturöversikt visar att hästunderstödd terapi som behandlingsform har en otillräcklig evidensstyrka (+). Dock visar flertalet av de granskade studierna att behandlingsformen visar viss positiv effekt. Vidare forskning krävs inom ämnet innan slutsatser kan dras om hästunderstödd terapins effekter för barn med autism i deras vardag. Rekommenderad forskning i framtiden är större studier av RCT-design eller studier av kvalitativ design för att belysa barnens egna upplevelser av hästunderstödd terapi som behandlingsform.