Påverkar grad av bostadsblandning arbetslöshetsnivån? - en longitudinell analys av Göteborgs primärområden mellan åren 2014–2019
Does degree of housing mix affect unemployment rate? A longitudinal analysis of Gothenburg's primary districts between the years 2014–2019
Abstract
Sedan 1974 har Sverige haft som målsättning att uppnå socialt blandade områden. Målsättningen vilar på antagandet om att en varierad sammansättning av individer, med särskilt fokus på ekonomisk klass, demografi och ursprung, främjar invånarnas sociala och ekonomiska utfall. Ett verktyg för att uppnå socialt blandade områden är att utforma områden med en blandad bostadsprofil som i sin tur väntas attrahera olika typer av hushåll. I linje med detta har Göteborgs Stad ett uttalat mål om att främja ett varierat bostadsutbud med hänsyn till upplåtelseform och kostnadsnivå i syfte att motverka segregation.
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida områden med högre grad av blandning mellan upplåtelseformer har en negativ effekt på arbetslöshet. Genom en panaldataanalys estimerad med en random-effects-modell undersöker vi hur bostadsblandning samvarierar med arbetslöshet i Göteborgs primärområden mellan åren 2014–2019. I uppsatsen har två modeller konstruerats där områden kategoriseras dels efter ett entropiindex, som är ett mått på blandning, dels efter områdestyper. Med våra modeller finner vi däremot inga resultat som entydigt bekräftar bostadsområdets betydelse för utfall på arbetsmarknaden. Snarare pekar resultaten på att utbildningsnivå och hushållssammansättning har en högre förklaringskraft än grad av blandning mellan upplåtelseformer. Vi menar att resultaten bör förstås utifrån både ekonometriska resonemang i form av självselektion och utelämnade variabler, likväl som utifrån teoretiska resonemang om sambandet mellan blandad bebyggelse och social blandning, samt grannskapets effekter på individers utfall på arbetsmarknaden.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2021-03-31Author
Sörensen, Agnes
von Schéele, Lovisa
Keywords
social blandningspolitik
grannskapseffekter
boendesegregation
arbetslöshet
paneldata
random effects
Series/Report no.
202103:311
Uppsats
Language
swe