Den osynliga omsorgsdiskursen?

Abstract

AbstractEn diskurs som berör kunskapseffektivitet har tagit en allt större plats inom samtidens utbildningsinstanser, på bekostnad av att omsorgens position blivit svagare (Aspelin, 2016, s. 50). Vi uppfattar i förlängning till detta, att omsorg varit något vi inte tangerat särskilt mycket underförskollärarutbildningen förutom synen på, och talet om omsorg och utbildning som en oskiljaktig helhet, educare.Vi studerar i kommande text spänningen mellan omsorg och utbildning i förskolan utifrån olika tiders styrdokument samt diskurser. Studien är menar vi, relevant i ett större perspektiv eftersom förskolan är en arena för samhällets yngsta generation. I det långa loppet kan det få konsekvenser, då barn i Sverige möter pedagoger som med viss sannolikhet har bristfälliga kunskaper inom omsorg. Vi har studerat hur fördelningen mellan beskrivningar kring omsorg respektive utbildning ser ut, i två olika styrdokument (Pedagogiskaprogrammet för förskolan, 1987 och Lpfö 18, 2018). Med utgångspunkt i våra centrala begrepp omsorg, educare, undervisning och det kompetenta barnet har dessa två dokumenten närstuderats. I kommande diskursanalys analyseras alltså två olika tiders styrdokument, samt hur dessa texter i en förskolediskurs förhåller sig till omsorg och utbildning. Vi vill ge läsaren ett kritiskt perspektiv på hur läroplanstexterna utifrån skrivningar kring omsorg och utbildning förhåller sig till sina samtida förskolediskurser. Alltså vad som är normerande i respektive tids samhälle. Läroplansteori samt svensk läroplansforskning har framför allt profilerats mot skolan och de äldre elevernas ämnesundervisning (Vallberg Roth, 2011), vilket motiverat oss att studera de yngre barnens läroplaner.Resultatet vi kan presentera, visar på en markant skillnad i hur språket i respektive läroplanstext beskriver omsorgs-och utbildningsuppdraget under 1980-talet kontra 2010-talet. En slutsats vi samstämmigt med annan forskning redogör för, är att en lärandedominerande diskurs råder idag. Eftersom språk och levd verklighet är tätt sammankopplade så har texter och begrepp verkan utanför papperssidor. Lärandebegreppets dominans återfinns alltså inte bara i det politiskaläget i stort -såsom i styrdokument, utan texter skapas i och skapar också sin tids normer.