dc.contributor.author | Johansson, Jessica | |
dc.contributor.author | Wångdahl, Karin | |
dc.date.accessioned | 2021-04-14T12:13:03Z | |
dc.date.available | 2021-04-14T12:13:03Z | |
dc.date.issued | 2021-04-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68252 | |
dc.description.abstract | I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) skrivs det fram att estetiska uttrycksformer både ska vara ett innehåll och metod, samt att utbildningen ska utformas och anpassas för att alla barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Utifrån våra blivande roller som specialpedagoger väcktes frågan kring hur tillgänglig ateljén som lärmiljö är för barn i förskolan.
Syftet med studien är att få kunskap om hur arbetet med estetiska processer i ateljén görs tillgängligt för barnen i två olika förskolor. Undersökningen utgår från följande forskningsfrågor; Hur ser barngruppens deltagande i ateljén ut? Vilka redskap används som stöd för barnens deltagande i lärmiljön? Hur medvetandegör pedagogerna barnen kring de redskap som används? Hur beskriver pedagogerna betydelsen av att ge barn tillgång till arbetet med estetiska processer?
Uppsatsen är skriven utifrån en etnografisk ansats, med den sociokulturella teorin samt specialpedagogiska perspektiv som teoretisk ram. Insamling av data har skett via deltagande observationer och intervjuer.
Ambitionen är att resultatet ska ge insyn i hur det arbetas med tillgänglig lärmiljö i ateljén samt vad tidigare forskning om uppsatsens två stora områden tillgänglig lärmiljö och estetiska processer skrivit fram som värdefulla slutsatser och därigenom binda samman dessa två områden ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar utifrån ett relationellt perspektiv i möten med barn, både för att skapa ett sammanhang samt ett förhållningssätt som utgår ifrån barns olika förmågor och behov. Vidare har det framkommit att arbetet med scaffolding, både genom stöd från andra människor och utifrån redskap, erbjuds och fungerar stöttande. Pedagogers tankar kring estetiska processers betydelse påverkar hur ateljén som lärmiljö samt hur organisationen arrangeras. Kulturen kring de estetiska lärprocesserna är betydande för att göra ateljén som lärmiljö tillgänglig för alla och är av stor vikt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT20 IPS SPP601 | sv |
dc.subject | förskola | sv |
dc.subject | tillgänglig lärmiljö | sv |
dc.subject | estetiska processer | sv |
dc.subject | ateljé | sv |
dc.subject | Reggio Emilia | sv |
dc.title | Skapande ska få vara en stor del av barns sätt att erövra kunskap | sv |
dc.title.alternative | En etnografisk studie av två Reggio Emilia-inspirerade förskolors ateljéer som tillgängliga lärmiljöer | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |