Show simple item record

dc.contributor.authorAhlsén Mörlin, Johanne
dc.contributor.authorJonsson, Fanny
dc.contributor.authorRukiqi, Shpend
dc.date.accessioned2021-04-14T12:37:08Z
dc.date.available2021-04-14T12:37:08Z
dc.date.issued2021-04-14
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/68253
dc.description.abstractDen svenska skolan har tagit emot ett stort antal nyanlända elever de senaste åren. Krav ställs på kommuner och skolan att skapa goda förutsättningar för de nyanlända elevernas utbildning. Forskning visar hur nära språk- och kunskapsutveckling hänger ihop (Gibbons, 2018; Cummins, 2017; Svensson, 2018). Läroplanen för alla skolformer belyser att alla lärare ansvarar för att arbeta språkutvecklande för att skapa förutsättningar för eleverna att utvecklas så långt som möjligt. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar och förhåller sig till pedagogiska och organisatoriska möjligheter och utmaningar i arbetet med nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivets syn på språk- och kunskapsutveckling samt läroplansteoretiskt perspektiv som syftar till att studera hur organisatoriska ramar påverkar undervisningen. Studien genomfördes på tre högstadieskolor i en mellanstor kommun. Skolorna valdes ut med utgångspunkt att antalet nyanlända varierade mellan skolorna. För att uppnå syftet och besvara studiens problemformulering har åtta semistrukturerade intervjuer gjorts med lärare som undervisar nyanlända elever. Studiens metodologiska ansats är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen för att synliggöra lärarnas uppfattningar. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Resultatet av intervjuerna presenteras i olika kategorier vilka definierats och formulerats utifrån lärarnas uttryckta uppfattningar; mottagning och kartläggning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i praktiken, samarbetet mellan olika professioner samt lärandets möjligheter och organisationens ramar. Resultatet av studien visar att lärarna har varierande kunskap om hur de kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Vidare visade resultatet att lärarna uppfattar att samarbetet med olika yrkeskategorier för elevernas språkutveckling är viktigt men svårt att samordna. I jämförelse mellan lärarnas uppfattning om sin verksamhet och skolans styrdokument ser vi skillnader i hur undervisningen organiseras och realiseras. Slutsats i studien blir att det är vissa funktioner som spelar stor roll för nyanlända elevers språkoch kunskapsutveckling på högstadiet: - mottagning, kartläggning och placering - läraren kompetens och förhållningssätt - samverkan mellan olika yrkesgrupper - tydlig ansvarsfördelningsv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagistersv
dc.relation.ispartofseriesHT20 IPS SPP601sv
dc.subjectnyanlända eleversv
dc.subjecthögstadietsv
dc.subjectspråkutvecklande arbetssättsv
dc.subjectorganisationsv
dc.subjectlärares uppfattningarsv
dc.subjectspecialpedagogiksv
dc.subjectstödåtgärdersv
dc.titleNyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling - allas ansvar, ingens ansvar?sv
dc.title.alternativeEn kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattningar och förhållningssätt till nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling på högstadietsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record