dc.contributor.author | Karlgren, Hanna | |
dc.contributor.author | Vilhelmsson, Sofia | |
dc.date.accessioned | 2021-05-04T12:39:07Z | |
dc.date.available | 2021-05-04T12:39:07Z | |
dc.date.issued | 2021-05-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68375 | |
dc.description.abstract | Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vilka skrivdiskurser som finns
representerade i de nationella styrdokument som styr undervisningen samt om dessa
skrivdiskurser också finns representerade i de nationella bedömningsstöd som används för
kunskapsbedömning av skrivförmågan. Därmed är det möjligt att fastställa om det finns en
tydlig koppling, constructive alignment, mellan de styrdokument som styr skrivundervisningen
och de nationella bedömningsstöd som används vid kunskapsmätning och bedömning av
skrivförmågan.
För denna studie var den kvalitativa innehållsanalysen en lämplig metod. Vid en
innehållsanalys kategoriseras systematiskt återkommande teman i det material som studeras.
Kodning, som är ett viktigt steg i en innehållsanalys, innebär i vår studie att vi samlade in alla
meningsenheter, dvs. ord, fraser eller kluster av ord, förknippade med ordstammen skriv samt
ordstammen text i de aktuella dokumenten. För att sortera i empirin använde vi Ivaničs (2004)
analytiska ramverktyg, då de kodade meningsenheterna kategoriserades i någon av
analysverktygets sex skrivdiskurser: färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen,
processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska
diskursen.
Vår undersökning visar att samtliga skrivdiskurser finns representerade i kursplanen när den
läses i sin helhet. Däremot saknas det en tydlig koppling mellan syftesbeskrivningen, det
centrala innehållet och kunskapskravet. När uppgiftsinstruktionen och den tillhörande
bedömningsmatrisen till det nationella provet analyseras i sin helhet finns endast
färdighetsdiskursen, genrediskursen och diskursen om sociala praktiker tydligt representerade.
Processdiskursen får betydligt mindre utrymme och kreativitetsdiskursen och den
sociopolitiska diskursen saknas helt. Också kopplingen mellan uppgiftsinstruktionen och det
centrala innehållet framstår som otydlig, även om vi tar i beaktande att uppgiftsinstruktionen
även kan kopplas till ämnets syfte. Det är därtill tydligt att skrivdiskurserna i kunskapskravet
inte fullt ut motsvaras av skrivdiskurserna i bedömningsmatrisen. När det nationella
bedömningsstöd som används vid kunskapsmätning och bedömning av skrivförmågan
analyseras, framträder också en mycket tydlig tendens. Det är de skrivdiskurser som anses mer
mätbara som faktiskt bedöms i det nationella provet, huvudsakligen genrediskursen och
färdighetsdiskursen | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT20 IPS SLS601 | sv |
dc.subject | skrivdiskurser | sv |
dc.subject | skrivundervisning | sv |
dc.subject | skrivbedömning | sv |
dc.subject | constructive alignment | sv |
dc.subject | high stakes-prov | sv |
dc.subject | washback-effekt | sv |
dc.subject | arrowing of the curriculum | sv |
dc.title | Perspektiv på skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning | sv |
dc.title.alternative | En innehållsanalys av styrdokument och nationella prov | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |