dc.contributor.author | Mindhammar, Viktoria | |
dc.date.accessioned | 2021-05-04T12:50:58Z | |
dc.date.available | 2021-05-04T12:50:58Z | |
dc.date.issued | 2021-05-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68376 | |
dc.description.abstract | Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur några specialpedagoger resonerade kring elevernas
läs- och skrivproblematik i sfi-kontexten samt hur de beskrev det stödjande arbetet för elever i
behov av stöd i läs- och skriv. I bakgrunden fanns egen erfarenhet av att andraspråkslärandet
ibland blev problematiskt för eleverna men också en förundran över varför inte mer forskning
gjorts kring sfi. Trots att det är ett högaktuellt ämne som ofta diskuteras, kritiseras och
politiseras har sfi-elevers lärande hamnat i skymundan och krävde därför sin rättmätiga
uppmärksamhet.
Studien utgick från en sociokulturell forskningsansats och ett sociokulturellt perspektiv. Det
sociokulturella perspektivet på lärande har funnits med under hela processen i allt från
frågeställningar till analysarbete i uppsatsen. Den valda sociokulturella teorin vilar på
Vygotskijs idéer om att vi föds in i en social, historisk och kulturell miljö och det mest centrala
i lärandet är språket (refererad i Säljö, 2014).
Kvalitativa forskningsintervjuer valdes som metod eftersom det var den lämpligaste praktiska
metoden för att besvara frågeställningarna. Intentionen med studien var att låta de sex
specialpedagogerna bidra med kunskaper om vuxnas läs- och skrivproblematik i sfi verksamheten.
Resultat: Specialpedagogernas beskrivning av elevernas läs- och skrivproblematik korrelerade
med skolbakgrund, skolkultur, ålder och samtliga respondenter var överens om att
skolbakgrund och skolkultur var de mest betydelsefulla orsakerna till problem. Fem av sex
specialpedagoger arbetade med kartläggning för att undersöka vari problemen bestod och för
att kunna identifiera eventuella läs- och skrivsvårigheter. Studiehandledare ansågs vara ett
ovärderligt stöd i kartläggningsarbetet och eleverna studerades uteslutande ur ett
helhetsperspektiv. Det stödjande arbetet skedde på gruppnivå och individnivå men i arbetet med
elever från låg skolbakgrund fokuserades mestadels enskilt stöd eller stöd i mindre grupp. På gruppnivå fanns insatser som medverkan i undervisningen och uppföljande observationer i
klassrummen samt handledning för lärarna. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT20 IPS SPP601 | sv |
dc.subject | litteracitet | sv |
dc.subject | läs- och skrivsvårigheter | sv |
dc.subject | dyslexi och stöd | sv |
dc.title | Stöd till sfi-elevers läs- och skrivproblematik | sv |
dc.title.alternative | En intervjustudie med specialpedagoger i vuxenutbildningen | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |