Nurses and doctors at the Mobile Clinic run by Physicians for Human Rights Israel. Motivations and reflections, a qualitative interview study.

Abstract

Icke-statligt styrda organisationer (NGO:s) står för en stor del av det medicinska hjälparbetet runt om i världen i länder vars folk plågas av fattigdom, naturkatastrofer, krig eller väpnade konflikter. Konflikten Israel/Palestina har fortgått allt sedan FN beslutade att en judisk stat skulle upprättas i det muslimska brittiska mandatet Palestina. Israel utropades 1948, sedan 1967 har den Palestinska Västbanken ockuperats av israel. Västbanken är ett mycket fattigare område än Israel. Befolkningen där har sämre hälsa, lägre livslängd samt sämre tillgång till sjukvård och mediciner jämfört med sina grannar israelerna. Medicinskt hjälparbete står för en stor del av sjukvården på Västbanken. Physicians for Human Right Israel (PHRI) är en organisation som jobbar med medicinskt hjälparbete på Västbanken, i Gaza och i Israel. Organisationen, till skillnad från många andra NGO:s, bedriver också politiskt påtryckningsarbete för att få israeliska staten och samhället att reagera på det humanitära läget i området, och för att få ockupationen att upphöra. Vi har intervjuat läkare och sjuksköterskor som deltar i PHRI:s hjälparbete om deras motiv och reflektioner angående sitt engagemang. Vi har kommit fram till att man kan ha många olika anledningar till att delta, till exempel att vilja hjälpa andra, motsätta sig israeliska statens politik, skapa ett möte mellan israeler och palestinier och minska sin egen känsla av skuld. Det finns åsikter inom gruppen om skapandet av mötet israeler och palestinier emellan är viktigt, ibland viktigare än själva hjälparbetet. Dock kan israelisk sjukvårdspersonal uppleva att patienterna på Västbanken förväntar sig att de ska vara mycket duktigare än de lokala läkarna och sjuksköterskorna. Det finns tankar om att värdet på hjälparbetet inte är så högt då det inte finns möjlighet till uppföljning och det finns för lite kunskaper om den lokala sjukvården. Andra funderingar handlar om att för att få till en riktig lösning så krävs det politiska åtgärder och att det kanske borde ligga mer fokus på påtryckningsarbete. Andra åsikter är att det är ett ”politiskt ställningstagande” att delta i hjälparbetet på Västbanken, även om man är där av humanitära skäl. Det finns tankar om att blanda medicinskt hjälparbete och politiskt påtryckningsarbete är en bra strategi för att nå ett mål, även fast PHRI:s politiska orientering gör organisationen mindre populär bland den generella befolkningen i Israel. Det finns en motsättning inom gruppen där det hävdas att man deltar för att hjälpa andra, samtidigt som man inte nödvändigtvis ser ett så stort värde i det medicinska arbete man utför. Upplevelser av att patienter förväntar sig underverk av volontärerna kan vara svåra att hantera och man kan lätt ta på sig roller och reagera på sätt som är främmande för en själv. Dessa nya upplevelser i samband med en ojämlik relation mellan patient och läkare kan försvåra ens arbete, dock kan reflektion hjälpa en känna igen dessa situationer och ge en möjlighet att reagera och interagera med patienten på ett genomtänkt sätt. Vi hoppas att vår studie kan ge djupare insikt om volontärers motiv och reflektioner om att jobba i en humanitär-politisk hjälporganisation samt inspirera vårdpersonal som jobbar med medicinskt hjälparbete att reflektera över mötet med sina patienter.