Utvecklingen av kardiovaskulära riskfaktorer vid typ 2-diabetes och deras betydelse för makrovaskulära komplikationer

Abstract

Diabetes är en sjukdom som årligen drabbar allt fler i världen. År 2019 beräknades 59 miljoner människor ha diabetes globalt, där antalet beräknas stiga. År 2045 beräknas 68 miljoner människor ha diabetes globalt. Detta gör sjukdomen till ett stort problem för den globala hälsan. Orsaker till att fler personer insjuknar i diabetes kan vara en stillasittande och osund livsstil som blir allt vanligaste i världen, i kombination med genetiska uppsättningar. Det finns olika typer av diabetes, där typ 2-diabetes är den vanligaste typen. Det drabbar vanligtvis äldre människor där många inte har symptom utan diagnosen ställs vid slumpmässig provtagning av annat. Det finns olika riskfaktorer som spelar roll för att insjukna i typ 2-diabetes. Exempel på sådana är högt blodsocker, höga blodfetter, högt blodtryck, övervikt, fetma, rökning och njurproblematik. HbA1c är ett blodprov som ger en uppfattning av blodsockernivån under en längre tid. LDL-kolesterol är ett blodprov som representerar ”det onda kolesterolet” i blodbanan. Övervikt och fetma kan mätas med hjälp av BMI. Blodtrycket består av ett systoliskt tryck, vilket även kallas för övertrycket och ett diastoliskt tryck som även kallas för undertrycket. Vid diabetes spelar riskfaktorerna HbA1c, LDL-kolesterol, BMI och det systoliska blodtrycket även stor roll för utvecklingen av hjärt- och kärlkomplikationer. Exempel på sådana är akut hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. En stor del av läkarnas jobb är därmed att ha kontroll över riskfaktorerna för att minska risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Många studier har bevisat att ovannämnda riskfaktorer ökar risk för hjärt- och kärlsjukdom vid typ 2-diabetes men deras exakta förändring och betydelse för förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom är fortfarande inte fullt studerad. Det är vad denna studie syftar till. I denna epidemiologiska studie har över 1,5 miljoner människor inkluderats, där över en miljon människor hade typ 2-diabetes och över en halv miljon människor inkluderades ifrån normalbefolkningen i Sverige som alltså inte har diabetes. Alla patienter var tagna ur det Nationella Diabetesregistret (NDR), vilket är ett register som registrerar information ifrån journaler på vårdcentraler och sjukhus via det svenska personnumret. På så sätt kan information om de olika riskfaktorerna registreras vid varje läkarbesök. För att få en uppfattning av patienternas och normalbefolkningen personliga karaktäristika sammanlänkas NDR med olika databaser. Typ 2-diabetespatienterna delades in i två grupper. I första gruppen beräknades ett årligt medelvärde för riskfaktorerna HbA1c, LDL-kolesterol, systoliskt blodtryck och BMI mellan år 2000–2015, där man på så sätt kunde följa den årliga förändringen och trenden i riskfaktorn. I andra gruppen beräknades en siffra på det årliga insjuknande av akut hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt mellan år 2000–2018, där man sedan jämförde med insjuknandet av samma utfall i normalbefolkningen. Resultatet visade att den årliga trenden för HbA1c var väldigt varierande med både stigande och sjunkande trender. LDL-kolesterol och det systoliska blodtrycket hade en mestadels sjunkande årlig trend. BMI hade en mestadels stigande årlig trend. Insjuknandet i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt minskade årligen i gruppen med typ 2-diabetes. Samma minskning noterades i gruppen med normalbefolkningen. Slutsatsen blir därmed att riskfaktorerna LDL-kolesterol och det systoliska blodtryckets årliga trender skulle kunna bidra till att förklara förekomsten av det minskade insjuknandet av hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt vid typ 2-diabetes. Detsamma kan inte argumenteras för HbA1c och BMI, då ett samband mellan deras årliga trend och insjuknandet av olika hjärtoch kärlsjukdomar inte kunde noteras.