| dc.description.abstract | I denna forskningsöversikt sammanfattas och analyseras forskning om förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv. Syftet med forskningsöversikten är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hur förekomst och konsekvenser av sexuella trakasserier i arbetslivet kan förebyggas. På grund av det för syftet relativt magra forskningsunderlaget om svenskt och nordiskt arbetsliv har kompletterande studier inkluderats i forskningsöversikten. Dessa studier handlar mer direkt om förebyggande arbete och är antingen hämtade från utbildningsområdet eller från en annan geografisk kontext än den nordiska. I forskningsöversikten sammanställs dessa under rubriken Best practice. Forskningsöversiktens mest väsentliga resultat sammanfattas nedan, åtföljt av en kortare reflektion.
Det mest slående resultatet i forskningsöversikten är att forskning som i första hand fokuserar på förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv till stora delar saknas. Förebyggande av sexuella trakasserier är istället något som ofta ligger vid sidan av studiernas egentliga fokus. Studier som direkt undersöker effekter av förebyggande metoder eller arbetssätt är i stort sett frånvarande. Detta resultat är i linje med det internationella forskningsläget, även om det internationellt finns mer av ett etablerat forskningsfält.
Definitionerna av sexuella trakasserier och liknande begrepp är ofta kortfattade och hur begreppen används i studierna är oftast otydligt. Detta leder till svårigheter att dra generella slutsatser om
resultat och effekter.
Förebyggande arbete beskrivs oftast inte på något fördjupat sätt, vilket leder till oklarheter om vad det är som ska förebyggas och hur detta ska gå till. Även detta leder till svårigheter att dra generella slutsatser om resultat och effekter.
De rekommendationer som ges om förebyggande insatser ligger oftare på organisatorisk nivå än på individnivå, men innebörden av de föreslagna insatserna förblir ofta relativt oklar eftersom insatserna inte beskrivs närmre. Policy tas upp återkommande i flera studier, men beskrivningarna varierar stort, från effektiv till ineffektiv och även som negativ.
Flera studier visar att kvinnor utvecklar strategier för att undvika sexuella trakasserier på arbetsplatser, såsom att isolera sig socialt, att helt undvika vissa sociala sammankomster, eller att aktivt välja bort
vissa inriktningar i arbetet.
I de närlästa publikationerna återfinns studier som visar att studenter som deltar i bystander-program har lägre benägenhet att sympatisera med normer som understödjer sexuellt våld och lägre benägenhet
att uppvisa acceptans för våld i relationer. Studenter vid universitet med bystander-program har i studier visat sig rapportera lägre grad av utsatthet för sexuella trakasserier och förföljelse. Manualbaserade
metoder som inte grundar sig i någon analys av lokala förutsättningar och behov har visat sig vara ineffektiva i anti-mobbningsprogram i svensk skola. Förebyggande arbetssätt vid enskilda skolor föreslås
istället bygga på lokala kartläggningar och analyser av behov, bland annat utifrån kön.
Det finns forskningsbaserat stöd för att förebyggande arbete behöver bygga på djup förståelse av vad sexuella trakasserier är, samt att metoder behöver anpassas beroende på syftet. Föreläsningar kan vara kunskapshöjande, men för att påverka beteenden och färdigheter föreslås mer
interaktiva tillvägagångssätt. Istället för att rikta analys och lösningar mot enskilda individer föreslås organisationsnivån ingå i såväl analys som lösning med utgångspunkt i en bred problembeskrivning som
beaktar faktorer som kan bidra till ett gynnsamt organisationsklimat, såsom exempelvis HR-processer och -praktiker, ledarskap, belöningssystem, transparens och eventuella skillnader i status. Studier pekar på att ledarskapet är betydelsefullt i det förebyggande arbetet och att stöttande ledarskap påverkar motivationen i förändringsarbete.
Bilden som framträder i forskningsöversikten är att de ingående studierna om förebyggande arbete i svenskt och nordiskt arbetsliv snarast bör ses som konturerna runt en forskningslucka. Bristen på direkta undersökningar av förebyggande av sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv är slående och innebär ett stort behov av mer forskningsbaserad kunskap. De rekommendationer för förebyggande arbete som studierna lyfter fram är sällan specifika eller fördjupade, vilket pekar på behovet av att kommande studier explicit undersöker
effekterna av olika strategier, arbetssätt och metoder, gärna med ett jämförande perspektiv, för att skapa vetenskapliga belägg för möjligheterna att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet.
Det forskningsbaserade kunskapsläget om förebyggande arbete i svenskt och nordiskt arbetsliv är således inte entydigt. Policy är exempelvis något som berörs i flera av studierna, men någon entydig
bild av policyns förtjänster finns inte. Snarare problematiseras olika aspekter av hur policy används i arbetslivet, och här lyfts såväl positiva som negativa aspekter och effekter fram. En slutsats som kan dras är att policys i sig inte kan sägas vara tillräckligt som förebyggande åtgärd. Policys bör snarare upprättas med största möjliga omsorg och
eftertanke. Studierna i översikten ger en inblick i villkor i arbetslivet och sexuella trakasserier som fenomen, vilket kan användas för att fördjupa förståelsen av sexuella trakasserier och därmed läggs också viss grund för det förebyggande arbetet ute i arbetslivet. Kunskap om kvinnors olika strategier för att undvika sexuella trakasserier
är exempelvis viktig för att skapa en förståelse av vad som krävs för att skapa lika villkor på arbetsplatser. Kunskap om ledarskapets betydelse är viktig i utarbetande av ledarskapsutbildningar. Kunskap om att normaliseringsprocesser kopplade till arbetets karaktär och arbetsplatsens kultur har stor betydelse för förekomst av sexuella trakasserier är viktig i utarbetande av arbetssätt och metoder. Trots
det uppenbara behovet av mer forskningsbaserad kunskap på området tillför alltså studierna i kapitlet om Best practice och studierna i kapitlet om förebyggande arbete i svenskt och nordiskt arbetsliv väsentlig forskningsbaserad kunskap till det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier i arbetslivet. | sv |
