Livsvillkor i Nordens rurala områden ur ett genusperspektiv

Abstract

I Norden bor det flest kvinnor i städerna, medan andelen män är högst i glesbygden. I forskningen talas det om könade flyttmönster. Befolkningsstatistiken visar att både män och kvinnor söker sig till städerna, men trenden är starkare bland kvinnor. Det är främst unga som flyttar, vilket bidrar till en åldrande befolkning som på sikt gör det svårt att upprätthålla välfärden i glesbygden. I förlängningen drabbar det kvinnor som utför mer obetalt omsorgsarbete när det offentliga inte räcker till. En utmaning är att få unga att stanna kvar eller flytta till glesbygd. För att lyckas krävs kunskap om hur kvinnor och mäns livsvillkor ser ut i regionerna, och vad som får dem att trivas och stanna. Utbudet av jobb och utbildning, avstånd till sjukhus och skola och bredden av kultur- och fritidsmöjligheter ser olika ut i tätort och glesbygd, vilket påverkar kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor har högre utbildning än män i hela Norden. I glesbygd är avstånden till universitet längre, vilket gör att många – framförallt kvinnor – flyttar. De blir sedan kvar i städerna, då de arbeten som kräver högre utbildning är fler där. Arbetsmarknaden i glesbygd är ofta mer könssegregerad än i städerna och forskning visar att könssegregering leder till färre jobbmöjligheter. Kvinnor och män har olika strategier för att hantera arbetslöshet. Män väljer i större utsträckning än kvinnor säsongsarbeten eller pendling över långa avstånd. Kvinnor söker sig till andra branscher eller flyttar till urbana områden. För invånare i glesbygdskommuner är utbudet av barnomsorg, skola och offentlig service avgörande. Det gäller även tillgång till sjukvård och förlossningsvård. I Finland, Nordnorge och stora delar av Island är det långt till närmaste förlossningsklinik. Om infrastrukturen kring förlossningsvården inte fungerar kan det innebära att man tvekar till att skaffa barn eller flyttar vid familjebildning. Studier visar att begränsade möjligheter till föreningsliv, fritidsaktiviteter och kulturellt utbud påverkar unga kvinnors val att flytta. Det gäller även bristen på makt och inflytande. Hur de politiska systemen fungerar varierar i Norden, men en gemensam nämnare är att besluten som tas på kommunal nivå är av stor betydelse för ortens utveckling. I kommunerna är det ofta fler män än kvinnor på de beslutsfattande positionerna. För att illustrera detta och synliggöra hur kvinnor och mäns livsvillkor ser ut i de nordiska länderna har NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, tillsammans med Nordregio, Nordiska ministerrådets institution for regionalforskning, tagit fram denna kartöversikt. Utifrån statistik på kommunnivå visar kartorna på demografisk sammansättning och tillgång till utbildning, arbete och omsorg i Norden.