Diskursiva konstruktioner av tiggeri och tiggare En kritisk diskursanalys av politiska ledartexter publicerade i svenska dagstidningar

Abstract

I uppsatsen undersöktes vilka diskurser om tiggeri och “tiggare” som framkom i tre dagstidningars ledartexter under tidsperioderna 1998-2000 samt 2013-2015. Dagstidningarna som valdes ut var Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter samt Aftonbladet då dessa tre har olika politiska inriktningar. Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur tiggeri och personer som tigger har framställts under de två tidsperioderna. Materialet bestod av 57 politiska ledare, med en fördelning på 14 ledartexter publicerade i Aftonbladet; 23 ledartexter publicerade i Dagens Nyheter och 20 ledartexter publicerade i Svenska Dagbladet. År 1998-2000 fann vi 15 relevanta ledartexter vilket är betydligt färre än de 42 ledartexter som vi fann relevanta för år 2013-2015. Studiens teoretiska ram utgjordes av teorierna och begreppen socialkonstruktionism, diskurs och diskursordning, rasifiering samt värdiga och ovärdiga fattiga. Metoden som använts är diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs kritiska diskursanalys, där en detaljerad analys av språket i ledartexterna kopplas till både diskursiv och social praktik. Studien har visat att det fanns såväl likheter som skillnader i de diskurser som reproducerats på 1990-talet respektive 2010-talet. Vi kunde bland annat identifiera en arbetssamhällets diskurs under båda perioder medan en rasistisk och nationell diskurs enbart var framträdande i ledartexter från 2010-talet. Vidare visade vår studie att personer som tigger konstruerades som både offer och förövare samt som ovärdiga fattiga under båda tidsperioderna men på olika sätt. Det behövs vidare forskning inom området som kan fördjupa förståelsen av diskurser om tiggeri och de som tigger, antingen med hjälp av samma begrepp och teorier som använts i föreliggande uppsats eller med införande av begrepp som exempelvis andrafiering eller kön.