Visa enkel post

dc.contributor.authorDrugge, Christine
dc.contributor.authorMai, Tin
dc.date.accessioned2021-06-08T14:52:27Z
dc.date.available2021-06-08T14:52:27Z
dc.date.issued2021-06-08
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/68558
dc.description.abstractBakgrund: Radiologiska undersökningar har ökat med 130% mellan 2005 och 2008. Vid radiologiska undersökningar som DT eller angiografi kan jodkontrastmedel användas för att förstärka visuella skillnader mellan anatomiska strukturer. Jodkontrastmedel kan ha negativ inverkan på tyreoidea och leda till tyreoideadysfunktion som hypertyreos eller hypotyreos. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa riskerna med administrering av jodkontrastmedel med avseende på tyreoideafunktionen hos vuxna patienter som genomgår DT eller angiografi. Metod: Till litteraturöversikten valdes 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med avseende på likheter och skillnader. Resultat: De tre teman som formades var Jodkontrastinducerad hypertyreos, Jodkontrastinducerad hypotyreos och Riskfaktorer. För både jodkontrastinducerad hypertyreos och jodkontrastinducerad hypotyreos var andelen upp mot 15% efter jodkontrastadministrering. Den jodkontrastinducerade tyreoideadysfunktionen var övergående och tyreoideafunktionen återställdes hos majoriteten av patienterna efter några veckor. Förekomsten av jodkontrastinducerad hypertyreos var högre bland patienter med struma med nodulära förändringar samt patienter i jodbristområden. Överlevnaden efter jodkontrastadministrering var lägre bland patienter med hypotyreos samt lågt T3-syndrom jämfört med eutyreoida patienter. Patienter med befintlig subklinisk tyreoideadysfunktion hade större risk att utveckla manifest jodkontrastinducerad tyreoideadysfunktion. Risken att utveckla hypotyreos ökade med stigande ålder. Förekomsten av tyreoideadysfunktionen var inte väsenligt större hos något av könen i denna litteraturöversikt. Slutsats: Jodkontrastinducerad tyreoideadysfunktion kan utvecklas hos patienter med underliggande riskfaktorer men även hos eutyreoida patienter. Jodkontrastmedel kan förvärra befintlig subklinisk tyreoideadysfunktion och utvecklas till manifest tyreoideadysfunktion. Det kan även öka mortalitet särskilt hos patienter med befintlig hypertyreos, hypotyreos eller lågt T3-syndrom. Röntgensjuksköterskans kompetens och ansvar står i centrum för att identifiera riskfaktorer i samband med jodkontrastadministrering och för att bedriva säker vård.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectJodkontrastmedelsv
dc.subjecttyreoideadysfunktionsv
dc.subjecthypertyreossv
dc.subjecthypotyreossv
dc.titleJodkontrastinducerad tyreoideadysfunktion och riskfaktorersv
dc.title.alternativeIodine contrast media-induced thyroid dysfunction and risk factorssv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post