dc.contributor.author | Mikmar, Magdalena | |
dc.date.accessioned | 2021-06-10T07:59:25Z | |
dc.date.available | 2021-06-10T07:59:25Z | |
dc.date.issued | 2021-06-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68569 | |
dc.description.abstract | Debatten om ungas sjunkande skrivförmåga lyftes åter när Sveriges Utbildningsradio släppte dokumentären Skrivglappet (2020). Flera anledningar till den bristande skrivförmågan diskuteras i dokumentären men grammatikundervisningen, som många gånger motiveras med att främja skrivutveckling, lämnas obenämnd. I svensk gymnasieskola bedrivs traditionell grammatikundervisning bestående av föreläsningar med tillhörande övningar och har i tidigare forskning inte uppvisat effekt på elevers skrivutveckling (Hertzberg 1990; Andrews et.al. 2004;
Nilsson 1997). Man har dock sett i internationell forskning att integrerad
grammatikundervisning visat goda effekter på såväl elevers skrivförmåga som metaspråkliga
förståelse (Myhill et.al. 2017; Fearn & Farnan 2007; Jones & Chen 2016).
I denna interventionsstudie kartläggs integrerad grammatikundervisnings effekter på
gymnasieelevers argumenterande texter och metaspråkliga förmåga. Undervisningen utgår från Myhill, Watson och Newmans (2017) fyra principer för integrerad grammatikundervisning där grammatikundervisning sker integrerat med skrivande. Undervisningsinnehållet består av förklarande exempel, autentiska texter och högkvalitativa diskussioner. De undersökningsobjekt som står i fokus för undervisning och analys är modala satsadverbial och nominalfraser med värderande attribut vilka är typiska grammatiska egenskaper hos en
argumenterande text (Nordenfors 2017).
Elevernas utveckling mäts med hjälp av för- och eftertest och resultaten visar att eleverna
utvecklat sin skrivförmåga. Eleverna uppvisar dock inte en utvecklad metaspråklig förmåga
utan använder vardagliga begrepp vid textanalys. Detta resultat kan bero på den bristande tillgången till högkvalitativa diskussioner vilken är en av grundprinciperna för integrerad grammatikundervisning. Slutsatser dras om att mer forskning behövs där man testar integrerad grammatikundervisnings effekter på elevers generella skrivförmåga och metaspråkliga förmåga i skrift. Forskningen bör lämpligtvis även ta sin utgångpunkt hos verksamma lärare. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Uppsats | sv |
dc.subject | grammatikdidaktik | sv |
dc.subject | grammatik | sv |
dc.subject | argumenterande text | sv |
dc.subject | skrivutveckling | sv |
dc.subject | skrivförmåga | sv |
dc.subject | metaspråk | sv |
dc.title | En bro över skrivglappet? En interventionsstudie om integrerad grammatikundervisnings effekter på gymnasieelevers argumenterande texter och metaspråkliga förmåga | sv |
dc.title.alternative | A bridge over the writing gap? An intervention study investigating integrated grammar teaching and its effects on high school students argumentative texts and metalinguistic understanding. | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student essay | |