“Jag har alltid varit så kluven inför det här beslutet ”

Abstract

Studiens syfte var att bidra med utökad kunskap i arbetet med elever i behov av särskilt stöd med fokus på särskild undervisningsgrupp. Studien ämnade undersöka elevernas och föräldrarnas tankar och uppfattningar kring att vara placerad/ ha ett barn placerat i särskild undervisningsgrupp och genom detta få en djupare förståelse för skolans uppdrag gentemot elever i behov av särskilt stöd. Frågeställningar studien önskade kunna besvara var hur uppfattar eleverna och deras föräldrar placering i särskild undervisningsgrupp samt på vilka sätt föräldrarna uppfattar att placeringen i särskild undervisningsgrupp påverkat eleven. Eftersom det var elevernas och föräldrarnas uppfattningar om elevens skolsituation i särskild undervisningsgrupp som undersöktes, användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori på mikro- och mesonivå som teoretisk forskningsansats, tillsammans med metodansatsen fenomenografi. Studien genomfördes i en medelstor kommun i södra Sverige. Designen av studien bestod av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några av kommunens elever som är eller har varit placerade i särskild undervisningsgrupp och deras föräldrar. Den särskilda undervisningsgruppen, som vi kallar Lilla, tar emot elever från åk 1-6 med en problematisk lärandesituation. Studien visade att alla elever överlag var mycket nöjda med att vara i den särskilda undervisningsgruppen men det var svårt för eleverna att sätta ord på varför de går där. De hade ofta uppfattningen om att det handlar om att de blev mobbade och/eller mådde dåligt i hemskolan. Föräldrarna hade däremot en tydligare bild av att hemskolan inte kunde erbjudaen anpassad miljö för deras barn. Nästan alla eleverna uttryckte att de saknade sina gamla klasskompisar i samband med skolbytet men att det i stora drag kändes bra. Föräldrarna berättade att skolbytet väckte starka känslor hos dem, från enorm lättnad till stor frustration. Ett skolbyte till en särskild undervisningsgrupp innebar flera stora förändringar och för eleverna är tystnaden och antalet elever den största skillnaden. Föräldrarna berättade att de uppfattade flera positiva skillnader, både hos deras barn men även i sin roll som förälder. Både elever och föräldrar återkom flera gånger under intervjuerna till olika relationer och de känslor som relationer väcker. Det handlade bland annat om trygghet i skolan, förtroende för lärare, saknad efter klasskompisar och besvikelse mot hemskolan. De sårbarheter som eleverna och föräldrarna såg med särskild undervisningsgrupp handlade just om relationer men även om gruppens elevsammansättning och brist på varierade inlärningssituationer. Flera föräldrar nämnde även att de kände oro för elevens kunskapsnivå och dess fortsatta skolgång.