TIME FOR SHIFT CHANGE IN THE FABRIC OF EXISTENCE Exploring the role of darkness and artificial light for humans and biodiversity

Abstract

Den här uppsatsen tar avstamp i förlusten av biologisk mångfald, och då specifik förlusten av biologisk mångfald på grund av överflödigt artificiellt ljus under dygnets mörka timmar, även kallat ljusföroreningar. Den daglevande människan har utvidgat sina timmar från de naturligt ljusa till att inkludera dygnets alla timmar, vilket resulterat i minskat handlingsutrymme för den nattlevande flora och fauna. Tidigare forskning inom ämnet har fokuserat antingen på hur djur, insekter och växter påverkas av artificiellt ljus på natten, eller på hur människan påverkas av det samma. Kombinationen biodiversitet och människa ihop har dock inte undersökts, även om vi på lever samma jord. Därav dyker den här uppsatsen ner i det glappet genom att undersöka mörker och artificiellt ljus i förhållande till människan och biodiversitet. Utöver att undersöka, var syftet med den här uppsatsen att formulera möjliga vägar framåt för en bättre samlevnad under dygnets mörka timmar. En kvalitativ metod utfördes, bestående av en egenförfattad ”Mörkerdagbok” och promenad-intervjuer med en nattfjärilexpert, en fladdermusexpert och en ljusdesigner och ljuskonstnär. Teorin all-ekologi applicerades som en ontologisk utgångspunkt och geografisk verktygslåda, samt ”non-representational theory” (NRT) som en guide i utforskandet av upplevelsen. Resultatet från mörkerdagboken gav upplevelser av att känna sig närvarande i mörkret och samtidigt känslor av något mellan stress och utmattning av överkonsumtionen av ljus. Promenad-intervjuerna visade på komplexiteten i nattfjärilarnas (nattliga Lepidoptera) och fladdermusen brunlångörats (Plecotus auratus) “behovstidtabell”, där mörkret är ett krav och det artificiella ljuset en fälla eller en blockad. I både dagboken och intervjuerna framkom skymningen som ett centralt tema. Promenaden med ljusdesignern och ljuskonstnären underströk vikten av att erkänna utomhus som ett delat rum och att individuell medvetenhet om ljusföroreningar måste höjas och mötas av politiska och ekonomiska initiativ. Mörkerdagboken fyllde på med tankar om möjliga vägar framåt med koncepten ’lämna rum’ (uppbyggt från all-ekologins förståelse av ’äga rum’), vikten av tid, samt att vi måste omfamna mörkret för att kunna njuta av frukterna från det. På det hela taget så framhäver den här uppsatsen vikten av var och när det är mörker och ljus. Genom att lägga till hur, samt genom att uppmärksamma våra (som i alla levande) cirkadiska rytmer, så pekar den här uppsatsen i riktningen att det finns ett fundamentalt behov av ett skiftbyte i tillvaroväven.