| dc.description.abstract | Klarspråksarbete motiveras bland annat med att det bidrar till att medborgare får ökat förtroende för beslutsfattare. Hur beslutsfattare själva uppfattar klarspråk är däremot ett relativt outforskat område. Syftena med den här uppsatsen är att ta reda på vad politiker i Göteborgs grundskolenämnd har att säga om tjänsteutlåtanden, att undersöka vilka språkliga drag som främst bidrar till minskad begriplighet i dem, och att ta fram klarspråksråd utifrån resultaten. Dessa två forskningsfrågor undersöks separat i form av en textanalys utifrån fem olika tjänsteutlåtanden, och en intervjustudie där fyra politiker i grundskolenämnden deltar. Resultatet visar att de drag som främst bidrar till minskad begriplighet är långa meningar, långa ord, långa nominalfraser, verbalsubstantiv, svårbegripliga eller ålderdomliga ord, termer som inte förklaras och passiva verbformer. De delar av texten som politikerna har gemensamma åsikter om är meningslängd, längden på nominalfraser, hur skribenter bör hantera initialord och förkortningar, att agenter inte bör uteslutas i samband med passiva verb, att svårbegripliga ord bör undvikas och att stilnivån inte ska påverkas avsevärt mycket i samband med att texterna görs mer begripliga. Dessa resultat leder slutligen till att sex klarspråksråd riktade till tjänstepersonerna bakom tjänsteutlåtandena tas fram, och presenteras i slutet av uppsatsen. | sv |
