Söktjänster med frivilligt utgivningsbevis – Integritetskränkande verksamhet i skenet av svensk grundlag?

Abstract

Uppsatsen redogör för resultatet av en undersökning av tre söktjänster med frivilligt utgivningsbevis som publicerar personuppgifter på nätet. Söktjänsterna erhåller genom det frivilliga utgivningsbeviset ett grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Vad resultatet visar är att det finns en stor diskrepans mellan den lagliga grund söktjänsternas verksamhet vilar på och den verksamhet som de ägnar sig åt. De konsekvenser som söktjänsternas publicering av personuppgifter kan ge upphov till är bland annat att brott som kreditbedrägerier underlättas, att individers integritet kränks samt att åtminstone en söktjänsts publicering av förekomst i brottmål kan utgöra förtal. Resultatet visar även tydligt att den svenska ordningen, där söktjänsterna ges ett grundlagsskydd, resulterar i ett i mångt och mycket konsekvenslöst rättsligt utrymme där omfattande personuppgiftsbehandling tillåts. Dataskyddsförordningen, som grundar sig i rätten till skydd för personuppgifter, är enligt svensk lag inte tillämplig på områden som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarna. Således skapas en situation där företag utan grundlagsskydd åläggs stränga böter för felaktig personuppgiftsbehandling, medan samma typ av personuppgiftshantering gjord av söktjänsterna fredas genom den svenska grundlagslagstiftningen. Sammantaget belyser uppsatsen ett inkonsekvent system som gett upphov till faktiskt negativa konsekvenser. Inom lagstiftningsområdet har en del problem som söktjänsterna ger upphov till uppmärksammats, men vad uppsatsen visar är att det finns fler än de som regeringen låtit utredas.