Ju fler desto roligare? – introverta och extroverta personligheter i högstadiets särskilda undervisningsgrupper

Abstract

I denna studie undersöks möjligheterna att använda begreppen introvert och extrovert som diskurser som kan berättiga en exkludering från klassrummet och placering i särskild undervisningsgrupp (SUG). Studien syftade även till att synliggöra grupplacering, arbetsmetoder och förväntningar på eleverna i SUG på högstadieskolor i Göteborgs Stad. Datainsamling skedde med enkätstudier genomförda i två etapper, den första till rektorer och den andra till pedagoger. De många öppna frågorna, som alla var kopplade till personlighetsdragen extrovert/introvert, berörde SUG-verksamhetens resurser, specifika elevers framtida jobbmöjligheter och vad som skulle hända om de gick i vanlig klass. Resultat erhölls således på skolnivå, gruppnivå och individnivå. Resultatet visade en trend till att de flesta kommunala skolor i Göteborg har SUG, till skillnad från de privata skolorna. Det vanligaste är att endast ha en SUG på skolan där elever med olika sorters särskilda behov går, trots att flera pedagoger i studien angav att det är svårt att ge en kvalitativ undervisning i SUG på grund av dess heterogena elevsammansättning. I enighet med tidigare forskning visade svar från pedagoger i denna studie att samordningen med övrig verksamhet på skolan är den faktor som måste förbättras för att eleverna i SUG ska få bättre förutsättningar att utvecklas. Utan SUG befaras hemmasittande bli ett stort problem för majoriteten av de introverta eleverna, enligt deras pedagoger, medan de extroverta eleverna skulle löpa större risk för att ”hamna i konflikter” och ”störa mycket”. Användbarheten av begreppen introvert och extrovert utmanas i denna studie av de medicinska diagnoserna ADHD och autismspektrum, som dominerar verksamheterna vi undersökt, även om samtliga informanter i enkätsvaren klassificerat elever utifrån grad av extrovertism. Endast en av de verksamheter vi undersökt använder rutinmässigt begreppen extrovert/introvert för att avtäcka elevers behov. Vissa pedagoger avböjde från att definiera dessa begrepp med motiveringen att de inte används i deras verksamhet.