dc.contributor.author | Norrman, Annelie | |
dc.contributor.author | Nyman, Jaana | |
dc.date.accessioned | 2021-08-05T08:17:31Z | |
dc.date.available | 2021-08-05T08:17:31Z | |
dc.date.issued | 2021-08-05 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69263 | |
dc.description.abstract | Abstract
Specialpedagogiska insatser ska stödja elever i svårigheter och utveckla skolan till en plats
där alla elever blir sedda och bemötta utifrån sina behov. Särskilt begåvade elever upplever att de får arbeta i en för långsam arbetstakt och behöver vänta in sina klasskamrater då de skulle kunna få arbeta snabbare och nå längre kunskapsmässigt (Kullander, 2014). Acceleration innebär att eleven går fortare fram i undervisningen. Det kan innebära att eleven hoppar över moment eller flyttar upp en eller flera årskurser helt eller partiellt. Studiens syfte är att att undersöka hur några särskilt begåvade elever upplever acceleration i
form av en uppflyttning i en eller flera årskurser. Studien ska belysa förändringar för eleverna beträffande lust, motivation och anpassningar i skolarbetet efter en uppflyttning. De teoretiska perspektiven som ligger till grund för studien är ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv
samt ett barnperspektiv. Barnperspektivet blir att fånga barns röster, studera vad de säger, göra en tolkning och diskutera de praktiska konsekvenserna för barnens liv. Inom
livsvärldsfenomenologin finns ett intresse av att studera hur människor upplever sin livsvärld.
Studiens metod är en kvalitativ intervjuundersökning som ger direkt tillgång till andra människors liv och världar.
Studiens resultat visar att en snabbare väg genom skolsystemet hjälper de särskilt begåvade eleverna på flera centrala punkter och förändrar deras skolvardag. I resultatet framgår det att dessa elever inte kan lämnas att arbeta ensamma utan behöver stöd av pedagoger och en levande dialog kring kunskapsnivå och utveckling. Betydelsen av hur de som elever blir sedda och förstådda går som en röd tråd genom intervjuerna. Respondenterna ångrar sig inte eller
vill inte ha sin resa ogjord. I intervjuerna går det att utläsa att de önskar mer av anpassningar, stöd, acceleration och en frihet från att mäta kunskap i klasser. Att se dem för de individer de är med den begåvningen de har. Att få accelerera är endast en början ett steg på en resa genom skolsystemet. Eleven måste mötas av berikning och få stöd i form av coachning för att utvecklas och finna mening i skolarbetet. Kunskapsbidraget kan användas vid diskussion om accelerationens för och nackdelar samt för att väga in elevaspekter i valet av framkomlig väg i skolsystemet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT21 IPS SPP600 /SPP610 | sv |
dc.subject | särskilt begåvade | sv |
dc.subject | acceleration | sv |
dc.subject | berikning | sv |
dc.subject | coachning | sv |
dc.subject | elevers upplevelse | sv |
dc.title | Särskilt begåvade elever - ett snabbare spår genom skoltiden | sv |
dc.title.alternative | En kvalitativ intervjustudie med åtta elever som accelererat i form av uppflyttning under grundskoletiden | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |