Show simple item record

dc.contributor.authorNordhäll, Louise
dc.contributor.authorSpjuth, Katarina
dc.date.accessioned2021-08-10T12:07:20Z
dc.date.available2021-08-10T12:07:20Z
dc.date.issued2021-08-10
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/69332
dc.description.abstractI skollagen (SFS 2010:800) kom förändringar när det gäller elevhälsoarbetet i skolan. Från att tidigare haft en inriktning med framför allt åtgärdande insatser på individnivå ska fokus nu främst vara utifrån ett förebyggande och främjande arbete. Ett större ansvar ligger nu på rek-torer och lärares delaktighet i elevhälsoarbetet och när det gäller specialpedagogens roll så har den förändrats från ett tidigare till stor del åtgärdande individperspektiv till att nu foku-sera på att vara ett stöd till lärare och rektorer. Syftet med den här studien är att öka förståel-sen för hur lärare och rektorer tolkar och utför det förebyggande och främjande elevhälsoar-betet på skolor som bedriver gymnasieutbildning för ungdomar respektive vuxna samt vilken roll specialpedagogen anses ha i detta arbete? Våra frågeställningar i studien är: ● Hur beskriver lärarna och rektorerna på skolorna att deras främjande och förebyg-gande elevhälsoarbete sker? ● Vilka hinder och möjligheter beskriver lärarna och rektorerna att det föreligger i det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet som bedrivs på deras skolor? ● Vilka förväntningar uttrycker lärarna och rektorerna att de har på specialpedagogen när det gäller det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet på skolorna? Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie och i likhet med fenomenografi var vi intresserade av att fördjupa oss i variationen av intervjupersoners uppfattningar om förebyg-gande och främjande elevhälsoarbete. Vi intervjuade fyra rektorer och fyra lärare fördelat lika inom gymnasiet och vuxenutbildningen, på fem olika skolor. I skollagen (SFS 2010:800) 2 kap §25 finns en skillnad när det gäller krav på att tillhandahålla en elevhälsa. I gymnasiesko-lan ska det finnas en elevhälsa medans inom vuxenutbildningen får det finnas en elevhälsa. De ekonomiska ramarna för skolformerna ser olika ut med bland annat ett upphandlingsförfa-rande inom vuxenutbildningen som påverkar antal lektioner per vecka i en kurs. Dessa två faktorer färgade intervjupersonernas berättelser om sitt eget uppdrag och specialpedagogens roll i det främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Lärarna berättade att goda relationer mellan lärare och elev är betydelsefullt för att öka elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Rektorerna lyfte ett fungerande samarbete som en central del i deras arbete med att organisera ett främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Rektorerna förväntade sig att specialpedagogen huvudsakligen ska arbeta på en övergripande nivå med fokus på handledning av lärare och arbetslag samt att vara en nyckelperson tillsammans med rektor i diskussioner rörande personalens kompetensbehov. Lärarnas förväntningar handlade också om specialpedagogens handledande roll samtidigt som hälften av lärarna uttryckte en önskan om att specialpedagogens arbete skulle riktas mer direkt mot enskilda elever.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagistersv
dc.relation.ispartofseriesVT21 IPS SPP601sv
dc.subjectförebyggande elevhälsoarbetesv
dc.subjectfrämjande elevhälsoarbetesv
dc.subjectrelationellt lärarskapsv
dc.subjectpedagogiskt ledarskapsv
dc.subjectspecialpedagogsv
dc.titleFrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i gymnasie-skola och vuxenutbildning - vad är det?sv
dc.title.alternativeEn kvalitativ intervjustudie med lärare och rektorersv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record