dc.contributor.author | Andersson, Mariella | |
dc.date.accessioned | 2021-08-16T11:25:42Z | |
dc.date.available | 2021-08-16T11:25:42Z | |
dc.date.issued | 2021-08-16 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69368 | |
dc.description.abstract | I dagens globaliserade klassrum möter lärare en heterogen skara elever. Den här
studien är skriven inom svenska som andraspråksfältet och det övergripande syftet är
att undersöka och synliggöra hur lärare arbetar med ett språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt på olika högskoleförberedande gymnasieprogram och
inom olika gymnasieämnen. Utgångspunkten i studien är att via diskursteorin
undersöka vilka diskurser rörande språk, flerspråkighet, höga förväntningar och
explicit stöd som framträder i klassrummet via lärare och elevers tal, reflektioner och
ageranden och hur lärare och elever positionerar sig själva och varandra i förhållande
till de diskurser som framträder.
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fältveckor genomförts i
årskurs 2 i en klass på Teknikprogrammet och i en klass på
Naturvetenskapsprogrammet. Under dessa fältveckor genomfördes 21
lektionsobservationer och flertalet fältsamtal med elever och lärare. Det som studiens
producerade data visar är att det förekommer programdiskurser. Eleverna anpassar sig
till den enskilda lärarens klassrumdiskurs och förståelse av explicit stöd samt att det
finns en flerspråkighetsnorm där vissa språk och kulturer premieras. Eleverna
positioneras som ansvarstagare för sina studieresultat på båda programmen och det
förekommer en diskrepans i hur lärare finns tillgängliga under dagar då
undervisningen, på grund av Corona, genomförs på distans.
De implikationer som återfinns är att undervisningen inte anpassas utifrån
individens förutsättningar och förkunskaper vilket i vidare bemärkelse innebär att
skolans likvärdighetsuppdrag inte uppfylls. Kunskapsbidraget i studien är
sammanfattningsvis att de nyanlända och flerspråkiga eleverna inkluderas i vi:et på
nationella program men att det finns ideologier som påverkar lärare på program- och
individnivå som i sin tur påverkar elevers rätt till en undervisning där de utvecklas så
långt det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. De slutsatser som dras är att
lärare i hög grad kan behöva medvetandegöras om hur deras ageranden påverkar
handlingsutrymmet för elever på individnivå i klassrummet. De ideologier som
formar lärares förståelse för flerspråkighet och explicit stöd behöver diskuteras och
problematiseras så att programdiskurser och enskilda klassrumsdiskurser kan utmanas
och omformas till förmån för diskurser som gynnar elever i det globaliserade
klassrummet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Uppsats | sv |
dc.subject | Fairclough | sv |
dc.subject | diskurs | sv |
dc.subject | diskursanalys | sv |
dc.subject | språkideologi | sv |
dc.subject | svenska som andraspråk | sv |
dc.title | Diskurser och diskurspositioneringar i det globaliserade klassrummet | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student Essay | |