HR-praktikers Känsla av sammanhang vid distansarbete - En kvantitativ studie om hur olika generationer av HR-praktiker uppfattar Känsla av sammanhang vid distansarbete

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur HR-praktiker uppfattar Känsla av sammanhang (Kasam) vid distansarbete, samt undersöka om det finns generationsskillnader i denna uppfattning. 56 stycken HR-praktiker deltog i studien genom att besvara en enkät. Av dessa var 7 män och 49 kvinnor. Deltagarna fördelades i fyra generationer: Baby boomers (1946-1964) som var 6 stycken, generation X (1965-1979) som var 19 stycken, generation Y (1980-1994) som var 20 stycken och generation Z (1995-2012) som var 11 stycken. Datan samlades in genom en enkät som bestod av frågor från originalversionen av Kasam-29, vilken mäter Känsla av sammanhang, samt kompletterande frågor. I resultatet redovisas deskriptiv data av HR-praktikers skalmedelvärde av Känsla av sammanhang, vilket uppgick till (M = 149.5, s = 15.2). Detta jämfördes med ett normalvärde på (M = 151, s = 18). Även respondenternas svarsmedelvärde presenteras som deskriptiv data. Svarsmedelvärdet var övervägande positiv då det uppgick till (M = 5.2, s = .5) på skalan 1-7. Det utfördes en variansanalys av skillnader i generationers skalmedelvärden av Känsla av sammanhang. Där fanns en signifikant skillnad mellan generation X (M = 157.1, s = 10.7) och generation Y (M = 143.3 , s = 16.8), med signifikansnivå p <.05. Vidare redovisas deskriptiv data över generationers svarsmedelvärden på de avslutande frågorna om distansarbete. Sammanfattningsvis visade resultatet att samtliga generationer har en relativt oförändrad uppfattning av arbetets begriplighet och meningsfullhet sedan övergången till distansarbete. Undantag gäller generation Z och Baby boomers svarsmedelvärden på frågan om hanterbarhet, där generation Z:s svarsmedelvärde (M = 5.3, s = 1.2) låg högre och Baby boomers (M = 3.5, s = 1.2) låg lägre än övriga generationer. Slutligen redovisas en sammanfattning av respondenternas fritextsvar angående positiva och negativa aspekter av distansarbete. Majoriteten av respondenterna nämnde positiva aspekter med distansarbete, såsom flexibilitet och effektivitet. Av de negativa aspekter som nämndes var minskad social samhörighet i majoritet. De slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att HR-praktiker uppvisar ett normalt värde av Kasam vid distansarbete och nämner övervägande positiva aspekter med det. Att generation X uppvisade högst Kasam-värde kan antas bero på att de utmärker sig för sin självständighet och sitt behov av den flexibilitet som distansarbete bidrar med. Att 1 generation Z uppvisade högst medelvärde gällande hanterbarhet tolkas bero på att de har fötts in den digitala världen, till skillnad från Baby boomers som hade lägst medelvärde. Studiens resultat kan användas som en indikation för utformandet av arbetsupplägg för HR-praktiker efter Coronapandemin. Studiens resultat visade att nästintill samtliga respondenter föredrar en kombination av både distansarbete samt arbete på kontoret. Ett möjligt utfall efter Coronapandemin är att arbetsgivare i högre grad förmodas erbjuda möjligheten till fortsatt distansarbete för att behålla och attrahera arbetstagare.