| dc.description.abstract | Studiens syfte är att undersöka hur HR-praktiker uppfattar Känsla av
sammanhang (Kasam) vid distansarbete, samt undersöka om det finns
generationsskillnader i denna uppfattning. 56 stycken HR-praktiker deltog i
studien genom att besvara en enkät. Av dessa var 7 män och 49 kvinnor.
Deltagarna fördelades i fyra generationer: Baby boomers (1946-1964) som var 6
stycken, generation X (1965-1979) som var 19 stycken, generation Y (1980-1994)
som var 20 stycken och generation Z (1995-2012) som var 11 stycken. Datan
samlades in genom en enkät som bestod av frågor från originalversionen av
Kasam-29, vilken mäter Känsla av sammanhang, samt kompletterande frågor. I
resultatet redovisas deskriptiv data av HR-praktikers skalmedelvärde av Känsla av
sammanhang, vilket uppgick till (M = 149.5, s = 15.2). Detta jämfördes med ett
normalvärde på (M = 151, s = 18). Även respondenternas svarsmedelvärde
presenteras som deskriptiv data. Svarsmedelvärdet var övervägande positiv då det
uppgick till (M = 5.2, s = .5) på skalan 1-7. Det utfördes en variansanalys av
skillnader i generationers skalmedelvärden av Känsla av sammanhang. Där fanns
en signifikant skillnad mellan generation X (M = 157.1, s = 10.7) och generation
Y (M = 143.3 , s = 16.8), med signifikansnivå p <.05. Vidare redovisas deskriptiv
data över generationers svarsmedelvärden på de avslutande frågorna om
distansarbete. Sammanfattningsvis visade resultatet att samtliga generationer har
en relativt oförändrad uppfattning av arbetets begriplighet och meningsfullhet
sedan övergången till distansarbete. Undantag gäller generation Z och Baby
boomers svarsmedelvärden på frågan om hanterbarhet, där generation Z:s
svarsmedelvärde (M = 5.3, s = 1.2) låg högre och Baby boomers (M = 3.5, s = 1.2)
låg lägre än övriga generationer. Slutligen redovisas en sammanfattning av
respondenternas fritextsvar angående positiva och negativa aspekter av
distansarbete. Majoriteten av respondenterna nämnde positiva aspekter med
distansarbete, såsom flexibilitet och effektivitet. Av de negativa aspekter som
nämndes var minskad social samhörighet i majoritet. De slutsatser som har dragits
utifrån resultatet är att HR-praktiker uppvisar ett normalt värde av Kasam vid
distansarbete och nämner övervägande positiva aspekter med det. Att generation
X uppvisade högst Kasam-värde kan antas bero på att de utmärker sig för sin
självständighet och sitt behov av den flexibilitet som distansarbete bidrar med. Att
1
generation Z uppvisade högst medelvärde gällande hanterbarhet tolkas bero på att
de har fötts in den digitala världen, till skillnad från Baby boomers som hade lägst
medelvärde. Studiens resultat kan användas som en indikation för utformandet av
arbetsupplägg för HR-praktiker efter Coronapandemin. Studiens resultat visade att
nästintill samtliga respondenter föredrar en kombination av både distansarbete
samt arbete på kontoret. Ett möjligt utfall efter Coronapandemin är att
arbetsgivare i högre grad förmodas erbjuda möjligheten till fortsatt distansarbete
för att behålla och attrahera arbetstagare. | sv |
