dc.contributor.author | Bodin, Josefina | |
dc.date.accessioned | 2021-08-27T08:20:19Z | |
dc.date.available | 2021-08-27T08:20:19Z | |
dc.date.issued | 2021-08-27 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/69454 | |
dc.description.abstract | Elevers utveckling av etiska perspektiv är ett av läroplanens tydligaste mål. Samtidigt har
undervisning i etik beskrivits som oplanerad av forskare, samt att lärare saknar verktyg och
professionellt språk i ämnet (Thornberg 2008; Thornberg & Oguz 2013). Denna uppsats syftar
till att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning för att elevers etiska förmåga ska kunna
utvecklas samt vad lärare menar är grunden i den enskilde elevens utveckling av etisk
kompetens. Etisk kompetens förstås utifrån Rests teori om moraliskt agerande (Rest 1986). För
att besvara frågeställningarna har en tematisk analys av 20 transkriberade lärarintervjuer enligt
Braun och Clarkes modell för tematisk analys i sex steg tillämpats (Braun & Clarke 2006).
Tematiseringen har en abduktiv ansats (Thornberg & Fejes 2015). Analysen förstås med hjälp
av Gert Biestas didaktiska teori om kvalificering, socialisering och subjektifiering (Biesta
2011). Lärarnas berättelser resulterar i två teman: Individuell etisk kompetens och kollektiv
etisk kompetens. Individuell etisk kompetens innebär elevens autonomi och som kan frigöras
genom undervisning. Förutsättningar är lärarnas engagemang för att eleverna ska förstå sin
sociala kontext och hur den påverkar elevens sätt att se på omvärlden. Att kunna ta in
omvärlden, se och förstå den andre samt ha förmåga till inlevelse och empati är grunden i
individuell etisk kompetens. Kollektiv etisk kompetens, beskriver hur lärarna upplever etisk
kompetens som kunskap, kompetens och förståelse och handlar i hög grad om att göra
någonting – som att inneha sociala och språkliga färdigheter. Den kollektiva etiska
kompetensen möjliggör att individen kan fungera och agera i ett socialt och samhälleligt
samspel. Uppsatsens huvudfynd är att lärares professionella engagemang är en förutsättning för
att eleverna ska kunna utveckla den autonomi och självständighet som krävs för moralisk
känslighet och därmed etisk kompetens, som Biesta förespråkar (2011).
Uppsatsens empiri utgörs av 20 transkriberade intervjuer med lärare, som har utförts inom
ramen för forskningsprojektet EthiCo II, under projektets genomförandefas läsåret 19/20.
Projektet undersöker vilka möjligheter och svårigheter som förekommer i en
skönlitteraturbaserad etikundervisning i årskurs 5 och 8. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | moralisk känslighet, social- och kulturell kontext, lärares engagemang, elevens autonomi, elevens omvärld. | sv |
dc.title | Etisk kompetens bortom läroplanen – lärares berättelser om etik i undervisningen i år 5 och 8. | sv |
dc.title.alternative | Teaching for moral sensitivity – a thematic analysis according to Biesta. | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |