Digitaliseringen och de digitala teknologiernas påverkan på controlleryrkets roll, arbetsuppgifter och färdigheter

Abstract

Bakgrund och problem: Mot bakgrund av den ökande digitaliseringen och de digitala verktyg som uppkommit, exempelvis en ökad automatisering, har valet fallit på att undersöka hur controllern påverkats av denna förändring. Detta undersöks ur en svensk kontext, vilket är av intresse eftersom Sverige ligger så pass långt fram i digitaliseringsprocessen jämfört med de flesta andra europeiska länder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur digitaliseringen har påverkat controlleryrket och därmed i form av arbetsuppgifter och de färdigheter som eftertraktas idag. Avgränsningar: Uppsatsens fokus kommer att rikta sig mot svenska företag och ur svensk kontext, ingen begränsningar görs till bransch utan controlleryrket i sig undersöks. Metod: En kvalitativ metod har använts med hjälp av 6 semistrukturerade intervjuer för att samla in rimlig empiri. Det empiriska materialet har sedan analyserats med uppsatsens teoretiska referensram med rimliga analysmodeller - vilket mynnar ut i uppsatsens diskussion och slutsats. Diskussion och slutsats: Diskussionen kretsar kring hur nya digitala verktyg i högre grad ersätter traditionella, vilket leder ut i en slutsats som pekar på att verktyg som BI och big data ersatt Excel inom områden som datahantering samt rapportering. Detta har effektiviserat arbetet för controllern och påverkar arbetsuppgifterna så till vida att mer tid läggs på analys medan mindre tid behöver spenderas på mer repetitiva uppgifter. Detta har medfört ett annat kompetenskrav där ett ökat fokus ligger på digitala och analytiska färdigheter med goda mjuka värden. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning innefattar att undersöka ett eventuellt gap i digital kunskap mellan ekonomiutbildningar och arbetsplatser. En annan ingång skulle kunna vara att undersöka hur Covid-19, som en extern förändringskraft, kan ha påverkat den digitala utvecklingen.