Litteraturintroduktioner. En enkätstudie om lärares användning av litteraturintroduktioner

Abstract

Syftet med uppsatsen är att få större kunskap om hur arbetet med skönlitteratur introduceras av lärare i skolorna idag inom ramen för svenskämnet på och högstadiet och gymnasiet. Forskningsfrågorna som behandlas i studien är vilka metoder som används på högstadiet/ gymnasiet idag när litteratur introduceras och om några skillnader går att utläsa mellan högstadiet och gymnasiets introduktionsmetoder. Den tredje frågan undersöker vilka bakomliggande orsaker det kan finnas i relation till lärares val av introduktionsmetoder och den sista och fjärde frågan besvarar vilka kopplingar som kan göras mellan lärares litteratursyner och deras val av introduktionsmetoder. De teorier som är mest aktuella för studien är Rosenblatts läsarter efferent och estetisk läsning. Abrams begrepp inom litteratursyner används också i analysen av materialet. Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning tillsammans med en analys av högstadiets och gymnasiets styrdokument. Korstabellsanalys, sambandsanalys, temaanalys och multivariat analys har använts för att analysera materialet. Dels för att synliggöra samband mellan variablerna, dels för att få en tydlig överblick av resultaten. Resultatet visar att alla lärare använder sig av introduktionsmetoder varav högläsning och kort presentation av texten är mest använda. Skillnader finns dock mellan gymnasiet och högstadiet. Kategorin samtal har högst frekvens och därefter kommer upplevelser och sist långt efter de andra två kategorierna finner vi skapande arbete. Samband som framkommit ur materialet är bland annat att kön är en variabel som kan ha påverkan på vilken typ av introduktionsmetod lärare väljer samt hur ofta de använder sig av metoder i allmänhet. Lärares erfarenhet visade sig ha betydelse för hur många olika metoder de använder i sin undervisning och lärare med hög erfarenhet hade använt metoden skapande arbete i högre grad än de med mindre erfarenhet. Några kopplingar mellan lärares litteratursyn och val av introduktionsmetod kunde inte hittas men däremot visade det sig att lärares litteratursyner skilde sig beroende på sammanhang.