RISKUTSATTHET, ERFARENHET AV EXTREMVÄDER OCH ANPASSNING En kvantitativ undersökning av svenska kommuners arbete med klimatanpassning

Abstract

Denna uppsats undersöker sambandet mellan riskutsatthet och arbete med klimatanpassning i svenska kommuner. I en enkätundersökning till Sveriges kommuner har IVL Svenska Miljöinstitutet frågat hur kommunerna arbetar med klimatanpassning, och utifrån detta skapat ett poängindex där kommunernas klimatanpassningsarbete rankas. Detta jämförs i denna uppsats med vilka kommuner som är utpekade för översvämningsrisk i Sverige, i enlighet med Översvämningsdirektivet (2007/60/EG). Tidigare forskning har visat att det på individnivå inte finns något tydligt samband mellan riskutsatthet och vilja att anpassa sig. Istället har erfarenhet av extremväder identifierats som en viktig förklaringsfaktor. Vidare har forskning om kommuner och klimatanpassning visat att klimatanpassning inte ses som en prioriterad fråga, bland annat eftersom det är en långsiktig fråga som är svår att vinna val på. Det lyfts också i forskningen att större kommuner generellt har mer resurser jämfört med små vilket gör det enklare för dem att börja arbeta med klimatanpassning. Forskningen om kommuner och klimatanpassning är främst baserad på kvalitativa studier, varför denna uppsats kommer att tillföra ny kunskap då sambandet här undersöks med hjälp av kvantitativ metod. Resultatet visar att riskutsatthet påverkar arbetet med klimatanpassning, men denna effekt försvinner vid hänsyn tagen till kommunstorlek. Denna uppsats bidrar till att öka förståelsen om hur riskutsatthet påverkar arbete med klimatanpassning, samt hur ett antal teoretiskt intressanta kontrollvariabler påverkar sambandet.