Mellan Paternalism och Professionalism. Företaget, ledarskapet och idealen

Abstract

Syftet med min uppsats är att något belysa arbetsgivarsidan i Ådalen under perioden 1907-1930. Analysen drivs som en fallstudie av Kramfors AB samt Johan Mannerheims ledarskap och agerande som VD i relation till tidens utmaningar, möjligheter och förändrade ideal. Under perioden utvecklades Kramfors AB till ett av Sveriges största skogsindustrier med egen skogsproduktion, sågar, massafabriker, spritfabrik och eget rederi. Mannerheims tid var en omvälvande period som innebar stora sociala förändringar, världskrig fundamenala rösträttsreformer och ekonomiska depressioner. Mannerheims era var därför också en period då relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare snabbt förändrades, Det har genomförts omfattande forskning i Sverige runt bruksmiljöer och industripatriarkalism, vilket på 2000-talet också kompletterats med motsvarande forskning om utvalda gods. Under Mannerheims epok växer dock andra ledarskapsideal fram - de professionella idealen - pådrivet framförallt av Indstriförbundet. Historieforskningen runt denna professionaliseringsprocess är av naturliga själ mindre då vi tangerar frågeställningar som kanske ligger utanför det traditionella historieskrået samt ligger relativt nära vår tid. Utifrån givet syfte belyser uppsatsen tre huvudsakliga frågeställningar; Kramfors AB utveckling som företag, Mannerheims ledarskap samt Mannerheims ideal och självbild. Analys av företag och ledarskap har skett med hjälp av företagets verksamhetsberättelser, styrelse och stämmoprotokoll, emedan ideal och självbild framförallt analyserats med hjälp av Mannerheims egen bok om Kramfors AB från 1928, samt det avskedsbrev Mannerheim publicerade i personaltidningen 1930. I uppsatsen konkluderas att Kramfors AB var ett välskött företag med en tydlig strategi och ett professionellt ledarskap, samt att bolaget gav en rimlig men inte extraordinär avkastning till sina ägare. Vidare konkluderas att Mannerheims ideal hade inslag från gamla patriarkala strukturer, men också tydliga influenser från de mer framåtriktade och professionella ideal som samförstånd, effektiv organisation och ekonomisk uppföljning som industriförbundet gav uttryck för. I praktiken släpade dock genomförande av samförståndsidealen efter teorin.