Kandidatuppsatser / Institutionen för historiska studier

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/35283

Browse

Now showing 1 - 20 of 110

“Inget särskilt”. En hustrus roll under forskningsexpeditioner - Karin Wassén i Latinamerika 1947
(2025-09-18) Stoll, Olivia; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Förstörelse som kulturell yttring? Ikonoklasm av arkeologiska kulturarv i Ukraina och Islamiska staten
(2025-09-01) Hjerpe, Jacob; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This paper aims to present, compare, and analyze the iconoclasm of archaeological heritage in conflict zones, and how these destructive acts are used by its perpetrators to achieve distinct goals. It will deal with two case studies; that of the iconoclasms that were carried out by ISIS in the territories they occupied in Syria and Iraq, as well as Russia’s acts in Ukraine since 2014, but with an emphasis on acts committed since the full-scale invasion of 2022. How these iconoclasms differ, what led to them occurring, and how the world at large reacted to them is at the core of this paper. To facilitate this, and to analyze how best to handle past and future iconoclastic acts with an aim to preserve cultural heritage, a memory studies perspective will be taken in analyzing how memories serve to aid in the preservation of the past after iconoclastic acts have occurred. Aspects of critical heritage theory will also be included, and in line with these theories, the possibility of whether or not iconoclastic acts themselves can be classified as creators of a “negative” cultural heritage that in itself both represents a culture and a time, but also cements the memories of what was, will be discussed.
Syndabockar eller sömngångare? Svenska narrativ om första världskrigets orsaker under hundraårsjubileet 2014–2018
(2025-08-21) Almskog, Jacob; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Under åren 2014–2018 uppmärksammades hundraårsjubileet av första världskriget i Sverige genom en rad mediala produktioner. I denna kontext aktualiserades åter frågorna om hur kriget kunde bryta ut, varför det gjorde det och vem som bar skulden. Denna uppsats har syftat till att analysera hur dessa frågor framställdes i ett icke-akademiskt men offentligt tillgängligt sammanhang. Genom en kvalitativ diskursanalys av artiklar, dokumentärer och podcasts har jag undersökt vilka historiska narrativ som dominerade, hur skuldfrågan hanterades samt i vilken mån äldre respektive modernare tolkningar förekom. Analysen visar att modernare tolkningar, i synnerhet inspirerade av den australiske historikern Christopher Clark och hans ”sömngångarteori”, dominerade stora delar av materialet. I dessa framställningar tonas den direkta skuldfrågan ofta ned till förmån för en betoning på strukturella låsningar, diplomatisk oförmåga och samtidens idéklimat. Podcasts och dokumentärer utmärkte sig särskilt genom ett större utrymme för nyansering och kontextualisering. Samtidigt förekom äldre och mer traditionella förklaringsmodeller, särskilt i dags- och kvällspress där vissa ideologiskt profilerade skribenter tenderade att återuppliva narrativ som närmar sig Fritz Fischers tes om en aktivt krigssökande tysk stat. Resultaten har tolkats i ljuset av tidigare forskning om första världskrigets orsaker samt utifrån Jay Winters teorier om kollektivt minne. I enlighet med Winters distinktion mellan historia och minne kan de analyserande framställningarna förstås som försök att skapa mening snarare än att leverera historisk exakthet. Det kollektiva minnet i Sverige framstår som pluralistiskt, men också präglat av en viss försiktighet – särskilt när det gäller skuldfrågan. Denna försiktighet kan tolkas som en form av samtida konsensusskapande, där behovet att undvika moraliska konfliktlinjer mellan europeiska aktörer blivit viktigare än att exakt fördela ansvar. Därigenom riskerar vissa lärdomar från det historiska skeendet att urvattnas, samtidigt som förståelsen för komplexiteten i det internationella samspel som föregick kriget fördjupas.
Kampen i marginalen. En granskning av kvinnorörelsers representation i historieläroböcker
(2025-08-07) Herkestam, Albin; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Denna uppsats har som syfte att undersöka hur kvinnorörelser representeras i svenska historieläroböcker för gymnasieskolan utgivna mellan åren 2003 och 2016. Genom en kvalitativ textanalys av fem olika läroböcker har framställningen undersökts utifrån tre olika huvudområden: retoriska strategier, språkbruk och historiska perspektiv. Fokus ligger även på att undersöka huruvida de olika kvinnorörelserna som inkluderas i läromedlen representeras som självständiga aktörer i historien, eller om de marginaliseras till att bli strukturellt inbäddade i bredare förändringsprocesser.
Från stockbåtar till klinkbyggda järnåldersskepp
(2025-08-01) Grenner, Bo; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This work aims to describe the origin of the Nordic clinker-built boats. This is partly done by comparing the preserved archaeological boat material from the Iron Age, in order to see a development line. Some important finds of Iron Age boats are therefore highlighted, but also some boat finds from earlier periods. Since the boat finds are often incomplete, they need to be supplemented or put into context. Experimental archaeology can provide answers to how boatbuilding was done, such as working methods or different technical solutions. The technique of clinker-built boats gradually emerged in Scandinavia during the Roman Iron Age, probably starting with learning how to extend log boats.
Vidis försök till påverkan. En studie om tidningen Vidis metoder och uppmaningar till antisemitiskt aktivt agerande mellan åren 1920 och 1926.
(2025-07-31) Linder, Tomas; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Uppsatsen har undersökt boulevardtidningen Vidi från och med att Barthold Lundén blev redaktör 16 september 1920 fram till den 31 december 1926. Anledningen till denna undersökningsperiod är dels för att i och med Lundéns övertagande av fick tidningen en stark antisemitisk agenda, men dels för att under dessa år var tidningen som mest populär. Frågeställningarna för uppsatsen har dels varit vilka metoder och uppmaningar till antisemitiskt aktivt agerande Vidi framförde, men dels hur dessa metoder och uppmaningar motiverades utifrån ett etnocentriskt teoretiskt perspektiv. Källmaterialet som har analyserats i uppsatsens resultatdel är Vidis tidningsnummer från att Lundén blev redaktör 1920 fram till 31 december 1926. Dessa tidningar har analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållsanalys som metod. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har som sagt varit ett etnocentriskt teoretiskt perspektiv vilket fokuserar på hur gruppindelning och skillnader mellan grupper förekommer. Resultatet visar att Vidi publicerade ett flertal uppmaningar till antisemitiskt aktivt agerande och genomförde egna antisemitiska ageranden. Ur ett etnocentriskt teoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa uppmaningar och ageranden motiverades genom gruppindelning, fördomar samt negativa uttalanden om judar som grupp. Resultatdelen är utformad med kapitel som på ett tematiskt vis visar hur tidningen agerade. Kapitlen är: Enkelbiljetter til Palestina, ”Den judiska faran”, den judiska skäktningen, Svenska Antisemitiska Föreningen, andra exempel på uppmaningar Vidi genomförde och Vidis egen syn på aktivt agerande.
A Comparative Analysis of Militarism and the Indo-Europeanizing of Europe by Robert Drews and the Latest Research in Indo-European Studies
(2025-07-30) Näslund, Marcus; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This thesis examines Robert Drews' arguments in Militarism and the Indo-Europeanizing of Europe, contextualizing them within recent interdisciplinary research on Indo-European migrations. By integrating insights from archaeology, genetics, and linguistics, this study evaluates the validity of Drews' claim that the Indo-Europeanization of Europe began ca. 1600 BC as a result of military takeovers. It contrasts his perspective with contemporary findings that support earlier migrations. By identifying areas of agreement and discrepancy between Drews' hypothesis and modern cross disciplinary archaeological research, ultimately assessing the relevance of his work in current Indo-European studies.
Solberga kloster - I historiens marginal En arkeologisk studie om materiell kultur och genus i ett gotländskt nunnekloster
(2025-06-11) Jolby, Alma; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Denna kandidatuppsats syftar till att studera nunnekloster i relation till klosterväsendet med avstamp i materiell kultur och genus. Studien utgår från det cisterciensiska nunneklostret Solberga kloster på Gotland. Kvinnors erfarenheter i kloster har länge marginaliserats och förbisetts inom forskningen vilket har lett till begränsade arkeologiska källmaterial - inte minst i fallet med Solberga kloster. Det finns därmed ett behov av att synliggöra denna del av klosterväsendet, för att fördjupa kunskapen och uppmärksamma kvinnors plats i historieskrivningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod med en komparativ ansats, där litteratur och arkeologiska fynd har analyserats och jämförts i relation till genus, materiell kultur och rumsliga perspektiv. Studien visar att framtida arkeologiska undersökningar krävs för att helt kunna besvara hur klosterverksamheten såg ut vid Solberga. Därtill påvisas att klostret kan ha varit präglat av medeltida könsstrukturer då det finns tydliga relationer till lokalsamhället, på ett sätt som munkkloster inte hade. Vidare indikerar studien att massgravarna som anlades på klostrets kyrkogård kan ha förändrat platsens rumsliga identitet, vilket möjligen utgjorde ytterligare en avgörande anledning till klostrets flytt in till Visby. Slutligen föreslår studien att den begränsade kunskapen om klostret kan förklaras av platsens anonymitet samt fyndet av massgravarna som överskuggade det ur ett forskningsperspektiv.
ENSLAVED AT HOME. Spaces of Slavery in Tacitus’ Agricola
(2025-06-11) Herdesköld, Saga; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Relying on previous studies, ancient literature, and Henri Lefebvre’s spatial theory (1974), this study discussed how Tacitus employs space as a tool in his examination of liberty and slavery in four passages of the Agricola, both within the narrative of the Agricola and when the Agricola is considered in its historical context. The first passage treats of Domitian’s commission to burn books that eulogize virtue; the second passage describes Agricola’s exhortation to erect cities in Britannia; and the third and fourth passage is the speech of the Caledonian chieftain Calgacus and Agricola, respectively. It was concluded that slavery is at least outwardly completed in both Rome and Britannia by means of control over movement in space; that reversals of one’s opponents’ conception of space recurrently occur; and that both the amenability and resistance in Britannia conform to the history of contact with the Romans, while Calgacus’ resistance also displays some divergence out of an imperial perspective.
Enhetsskolans införande i Stenungsund. En del av en större kommunutveckling under perioden 1935–1962
(2025-05-06) Nilsson, Kevin; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Den här uppsatsen undersöker hur enhetsskolans införande i Stenungsund gick till. Utifrån fyra olika faktorer ramar uppsatsen in vägen mot en enhetsskola i den här nybildade kommunen. Dessa fyra faktorer är själva enhetsskolans införande i sig, Centralskolans tillkomst, kommunsammanslagningen och industrins etablering. Det som uppsatsen frågar sig är hur processen mot enhetsskolans etablering i Stenungsund såg ut under åren 1935 till 1962. Med hjälp av kommunarkivet i Stenungsund har politiska protokoll undersökts för att kunna besvara frågan. Det är en fallstudie som jämför utvecklingen i Stenungsund över tid, från tiden innan kommunsammanslagningen till enhetsskolans införande 1962. Detta görs utifrån ett konflikt- och argumentationsperspektiv för att fånga upp helheten i utvecklingen under den här tiden på den här platsen. Resultatet visade att konflikt förekom speciellt i samband med kommunsammanslagningen och Centralskolans tillkomst. Industriutvecklingen var mer smärtfri där i synnerhet en stor aktör, Fritz Kåremar, verkade för en samverkan mellan skolutveckling och kommunutveckling i stort. En slutsats som drogs var att en nationell reform i form av enhetsskolans införande, innebar stora förändringar för den enskilda familjen. På olika sätt förändrades vardagen för många människor med livsstilsförändring till följd. Centralskolans tillkomst i kommunen var en försmak på vad enhetsskolereformen ett decennium senare skulle innebära. Trots att storindustri skulle etablera sig i kommunen under samma tid verkade det vålla mindre oro bland folket. Tvärtom lyckades Stenungsund väva samman alla förändringar på ett lyckosamt sätt. Centralskolan banade vägen för enhetsskolan och kommunsammanslagningen banade vägen för kommunutvecklingen med industrietableringen i spetsen. Summa summarum verkade de nationella reformerna vara mindre populära än kommunutvecklingen i stort.
Samhörighet i gränsbygd. Föreställda gemenskaper bland Ölands allmoge under 1600-talet.
(2025-05-06) Nilsson, Per; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Forskningsuppgiften har varit att undersöka föreställda gemenskaper på gräsrotsnivå under första halvan av 1600-talet. Syftet med undersökningen har varit att få mer kunskap om hur nationella, regionala och lokala identiteter framträder i det svenska riket. Det teoretiska ramverket har utgått från Benedict Andersons begrepp föreställda gemenskaper. Konstruktionen av dessa föreställda gemenskaper har beskrivits utifrån två vanligt förekommande tolkningar, den etniska och den regnala. Andra teoretiska utgångspunkter som har varit av relevans för undersökningen är Peter Sahlins tankar om framväxten av nationella identiteter i grändsbygd samt Hylland Eriksens teori om stereotypisering. Undersökningsområdet har varit Öland och har huvudsakligen utgått från domboksmaterial från perioden 1613-1649 men också rättegångshandlingar från 1611 som berör efterspelet av Kalmarkriget. Då Öland vid tiden var en gränsbygd visade området sig lämpligt att jämföra med Jens Lerboms forskning i de småländska gränsbygderna. Gränser, gränsbygd, möten mellan människor och konstruktionen av “vi” och “dem” är också något som utgör en kärna i uppsat sen. Undersökningsdelen berör ölänningarnas syn på såväl det egna territoriet som områden utanför Öland. Härkomstbeteckningar är något som genomsyrar domböckerna och visar på ett rörligt samhälle där människor flyttar in till ön från fastlandet men också till och från andra länder. Identitet och konflikter undersöks, bland annat hur de olika fejderna med Danmark skapar en gemensam berättelse. Centralt i undersökningen är händelserna under Kalmarkriget och hur ölänningarna agerade i samband med detta, dels som en samlad politisk gemenskap, men också på individnivå. Vidare beskrivs den mångfacetterade relationen till danskarna där det finns tyd- liga antidanska strömningar efter kriget, samtidigt som det lever och verkar danskar på ön. Språket som identitetsmarkör undersöks liksom skillnaderna mellan överhetens och allmogens föreställningar om detta. Vidare undersöks de regionala och lokala gemenskaperna som framkommer i domböckerna. Undersökningen visar att det är framförallt “den andre” som beskrivs utifrån nationell härkomst. Det förekommer ytterst sällan att någon ölänning benämner sig som svensk. Härkomstbeteckningarna används i huvudsak instrumentellt, det finns ingen emotionell laddning. Undantaget till detta är när danskar kallas för jutar, då är det i regel med nedvärderande anspelningar. Här finns också tendenser till att se danskarna som en grupp, en kulturell gemenskap vilket skulle kunna skapa en grogrund för en mer etnisk kulturell svenskhet bland ölänningarna. I undersökningen framkommer en i huvudsak regnal politisk-rättslig gemenskap och det visar sig att denna gemenskap ses som utbytbar i början av undersökningsperioden. Det uttrycks inte någon riktigt tydlig kulturell etnisk svenskhet bland ölänningarna och detta jämförs med Jens Lerboms motsatta resultat i Småland. Däremot framkommer en tydlig öländsk politisk gemen skap som agerar mot överheten i olika sammanhang, en föreställd gemenskap mellan nord och syd samt lokala bygemenskaper. Ytterligare ett resultat som rör sig inom ett omdebatterat forskningsfält är språkets betydelse för identiteten. Mina resultat pekar på att språket var en faktor som inte bara “främlingen” kunde kategoriseras ifrån utan också en person tillhörande den egna gruppen. Människor gjorde skillnad på språken, svenska, norska och danska var inte så lika att de inte spelade någon roll. Vidare diskuteras att det under undersökningsperioden skapas förutsättningar för att det ska kunna växa fram en mer föreställd etnisk-kulturell svenskhet på Öland och förslag på hur detta skulle kunna undersökas.
Kartor till ödeläggelsen. Retrogressiv kartanalys av den senmedeltida ödeläggelsen i Dals-Ed och Töftedals socken.
(2025-04-28) Seeholm, Felicia; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
The black death had major societal impacts and is to this day the pandemic infectious diseases are compared to. Less often are the deserted farms discussed, which are physical traces of the late-medieval crisis following the black death. After 700 years the traces are often fragmented but can still be discovered. The aim of this essay is to identify unknown deserted farms in the parishes of Dals-Ed and Töftedal in Dalsland. To achieve this, the retrogressiv method is used to analyze maps from the 17th century and onwards. The maps of 13 farms are studied, of which 11 showed strong indication of previously being a late-medieval deserted farm.
Om obstetrik och osteologi. Paleodemografiska perspektiv på graviditet, förlossning och obstetrisk vård under svensk medeltid och tidigmodern tid
(2025-04-07) Davidsson, Elora; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This essay examines possible maternal deaths in paleodemographic analyses and grave material by comparing three cemeteries: Nya Lödöse, Helgeandsholmen and Västerhus. By comparing mortality patterns and burial practices, the aim is to investigate possible signs of obstetric care during medieval and early modern Sweden. The results show a higher death rate for adult women in all three burial places, indicating possible maternal deaths. Fetuses and small children were found in all cemeteries and potential evidence of medical knowledge were found in Nya Lödöse. The study highlights the challenges of identifying obstetric care archaeologically and emphazises the importance of integrating paleodemography with archaeological and osteological findings for a more comprehensive understanding of historical maternal health.
Snärjd i mossen. En arkeologisk undersökning av de snärjda danska mossliken
(2025-04-02) Noaksson, Ella; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This essay examines the ambiguous nooses that have been found around the necks of nine Danish bog bodies. By analysing and comparing these bog bodies and their archaeological context with earlier theories the aim is to create a more profound understanding of the individuals themselves, and the societies they belonged to. The aim is also to further investigate the symbolic meaning of the noose by discussing the concepts of ritual, sacrifice and punishment. To analyse the bog bodies the agency theory and Guinevere Granite´s (2016) theoretical framework concerning reason of death and bog internment, are implemented. The overall conclusions that are established is that it is difficult to give one general answer that can explain why all the nine individuals ended up in the bog. There is often more than one possible explanation for reason of death and bog internment. Similar conclusions are drawn concerning the symbolic meaning of the noose, which at the end of the study remains ambiguous.
Natural disasters and cultural heritage: Assessing the effects of the 2023 flooding on the archaeology of central Thessaly, Greece
(2025-03-13) Wikström, Melanie; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
In September of 2023, storm Daniel caused catastrophic consequences for Libya, Greece, Bulgaria and Turkey by taking the lives of thousands of people and displacing tens of thousand more, destroying infrastructure and forms of income. There is an abundance of previous research for the impacts of natural disasters on archaeology but only with a focus on negative consequences. Case studies of active archaeological projects that have been affected by flooding are also lacking. Research so far as primarily focused on developing risk assessment in areas that are considered both susceptible to natural disasters. The goal of this essay is to study the negative impacts and assess the risks of an area, both pre- and post-flood, while also exploring for the first time positive outcomes of storms and precipitation-driven flooding on archaeology, through a case study of an ongoing archaeological project in Thessaly, Greece, that was affected by Daniel. Data was gathered through a field study in the region and, subsequent, spatial analysis of the topography and hydrology of the study area using QGIS. The impacts include damages on the site and storage room and new revelations such as cultural layers, fortification walls and other structures. Storms cause extensive destructive consequences on archaeology. New revelations can both open up new possibilities for research but also reverse previous work.
Skål för forntiden: En studie om mjödets resa från järnålderns ritualer till vikingatida varumärken
(2025-03-07) Hunt, Lisa; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This bachelor thesis aims to analyse archaeological finds related to mead during the Late Iron Age in southern Scandinavia. Five central places from the Iron Age are compared to five historical texts, that in some way connects to either the central places or to the use of mead. This will be done by using action theory. The action theory focuses on what kind of actions humans have done to create social and cultural purposes. Since the last part of the Late Iron Age, the Viking Age, is getting more popular due to movies, games and tv-shows it is also relevant to study how modern-day mead represents the Viking Age through its marketing. The essay also includes a discussion on how the 19th century nationalism has used Viking symbols for their own interests.
Kulturarvsförmedlingens väg genom ett sekel i turismhistorien. En studie av Västkustens turistpublikationer
(2025-03-07) Andersson Melander, Fatima; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
In this essay I investigate how prehistoric cultural environments are portrayed in tourist publications. Through discourse analysis I aim to find clues on how cultural heritage is discussed and represented in existing media. I also investigate how the available media is affected by the tourist industry and its commercial motives. In recent portrayals of cultural heritage sites, there has been less information about the underlying history and other values have taken its place. Discourse about immaterial cultural heritage has not been present in tourist brochures from the 20th century but has been introduced in recent years while older publications discuss the role of our cultural heritage as essential components in our current society. Throughout this essay the differences of old and new media are analysed based on tourist brochures.
Fågelvägen och fågelsägen. En multi-proxy analys av människans relation till fåglar under den yngre järnåldern i Mellansverige
(2025-03-07) Hoogendijk, Marc; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Prior research in human bird relations is relatively small and discussion about bird ecology in relation to humans is largely not discussed. The study means to understand how a difference in usage of birds and symbolization of a bird occurs. This will be answered through analysis of two bird species. The study uses three different sources of material to conclude its answers. The sources are graves with bones of predatory birds, material culture representing bird motifs and historical sources discussing mythology. Through two different theoretical frameworks that affect animal agency and the relation between a species and humans on a long-term basis. The theories are called social zooarchaeology and biocultural heritage. The result of the study concludes that bird species become symbols because of diverse behaviors.
Bergen som vakar över de döda. En bebyggelsearkeologisk studie av tre fornborgar i Torslanda och Björlanda
(2025-03-06) Torgersson, Philip; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
The hillforts of Bohuslän are numerous, yet few have been studied, leaving gaps in our understanding of their dating, morphology, and connections to nearby prehistoric sites. With the help of settlement archaeology, the aim of this study has been to analyse three hillforts on Hisingen and answer these questions. This was done by observing the location and morphology of the hillforts and by analysing the age and functions of nearby prehistoric sites within a kilometer of the hillforts. The results indicate that Björlanda 22:1 and Torslanda 56:1 were likely ritualistic enclosures, while Torslanda 15:1 had defensive functions. Their proximity to settlements and graves from the Bronze Age and/or Early Iron Age suggest that their construction could be attributed to an older building tradition, ruling out a Late Iron Age or medieval origin.
En uppdatering av döden – En studie kring ombyggnationer och återanvändning av gånggrifter
(2025-03-06) Svensson, Tiffany; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
There are several known instances of megalithic graves being rebuilt and reused already in prehistoric time. The aim of this study is to investigate the phenomenom of megalithic reuse through the theorethical framework of social memory. Focus lies on two graves in southern Sweden; Firse sten in Falbygden and Skepparslöv 10 in Scania. The two graves were originally constructed as passage graves but have in different ways been remodified into gallery graves. The phenomenon of megalith-reuse is also analysed on a broader scale from the perspectives of time, space and social functions. In the cases of Firse sten and Skepparslöv 10 I ultimately argue for the reconstruction to be viewed as an honouring act in rememberance of past ancestors rather than a desctructive act.

Browse

Recent Submissions