| dc.description.abstract | Denna studie tar utgångspunkt i särskilt begåvade barn i förskolan som en bortglömd behovsgrupp. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö18, har förskolan som uppdrag att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov, samt erbjuda särskilt stöd till de barn som behöver det. Vår studie grundas i en uppfattning om att det saknas kunskap och forskning om särskilt begåvade barn i förskolan och att det på grund av det också finns svårigheter i att erbjuda rätt stöd. Studien syftar till att undersöka uppfattningar och kunskap hos förskolepersonal som har erfarenhet av att arbeta med särskilt begåvade barn, samt deras möjligheter och förutsättningar att tillgodose denna barngrupps särskilda behov. Studiens empiri bygger på ett enkätunderlag där urvalsgruppen fått svara på såväl stängda som intervjuande frågor om sina erfarenheter. Materialet analyseras genom att tolkas i en innehållsanalys ur ett sociokulturellt perspektiv med inriktning på begreppen behov och stöd. Resultaten av studien visar att kunskapen hos urvalsgruppen är stor, men att kunskapen främst inhämtats på egen hand och genom erfarenheterna med särskilt begåvade barn. Väldigt få rapporterar att de har fått möjlighet till kompetensutveckling inom området. Kunskap och kompetens anses av urvalsgruppen dock vara en huvudfaktor för förutsättningarna att tillgodose de särskilt begåvade barnens behov, vilket även speglas i tidigare forskning. Utöver kunskap och kompetens anges förutsättningarna bero på hur barnens behov prioriteras i verksamheten samt tillgång till resurser i form av tid, ekonomi, personal och materiella tillgångar. Slutligen styrker resultaten av studien att den aktuella barngruppen faktiskt har särskilda behov och att det också finns en kulturell kontext som bidrar till att ämnet kan vara kontroversiellt och tabubelagt. Då det saknas forskning inom särskild begåvning i den svenska förskolan hoppas vi med denna studie kunna inspirera till vidare forskning om detta. | sv |
