Ett ekonomiskt-historiskt perspektiv på psykiatrins tillväxt i början av 1900-talet i Sverige
Abstract
Från sekelskiftet 1800 till slutet av 1900-talet växte sinnessjukvård från att vara en
oorganiserad improviserad hemmavård, och i enstaka fall omhändertagande på kyrkliga
inrättningar, till att vara en av statens bastjänster. Psykiatrin började under hela denna period, professionaliseras, psykiska sjukdomar medikaliseras och vården förstatligas. Sekelskiftet
1900 blev en vändpunkt då psykiatrisk verksamhet började expandera allt snabbare. I denna uppsats granskas årsrapporter för fyra redan etablerade hospital under perioden 1890–1910 för att undersöka hur arbetssätten ändrades. Fokus är på om vissa grupper ökade bland de intagna; män eller kvinnor, boende på land eller i stad, eller om tyngden lades på att öka de intagnas arbetsinsatser. Vid genomgång av digitala årsrapporter kan små ändringar skönjas
där könsskillnaderna blev mindre, andelen från landsbygden jämfört med stad minskade,
andelen som skrevs ut minskade. Arbetsinsatserna var ungefär samma i början och slutet av perioden. Den samlade slutsatsen är att registerdata kan användas för att undersöka hospital kring sekelskiftet 1900, men måste tolkas i sitt historiska sammanhang.
Degree
Student essay
Other description
From around 1800 to the end of the twentieth century, mental healthcare grew from
unorganized, improvised home care and, more rarely, ecclesiastical care to being one of the
basic public services. During this period, the practice of psychiatry professionalized and
psychiatric symptoms were medicalized. A turning point in this development was the expansion of psychiatric care facilities around 1900. Thus, this thesis uses digitized data from annual reports from four hospitals in Sweden during the period 1890–1910 in order to investigate changes in admission patterns. More specifically, whether admission rates differed in men and women, residence in rural or urban areas, rates of discharge to home and if patient labour output could be an incentive for admission. The available reports show a small difference in admission rate between the sexes as well as reduced difference between rural and urban residence, however, the annual proportion that was discharged decreased. Annual output of work was similar in the beginning and at the end of the period. The main conclusion
is that administrative register data can be used to study mental hospitals in Sweden at the
beginning of the 1900’s. However, the results have to be interpreted in the historical context
during which the reports were written.
View/
Date
2021-11-24Author
Steingrimsson, Steinn
Keywords
psykiatri, sinnessjukvård, hospital, tillväxt, professionalisering
Series/Report no.
Kandidatuppsats i ekonomisk historia
2021:1
Language
swe