Kandidatuppsatser / Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för ekonomisk historia (2013-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/45640

Browse

Now showing 1 - 14 of 14

Strategisk Hållbarhet. Electrolux Omställning under 1990-talet
(2025-07-01) Abbasi, Roan; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This thesis examines the integration of sustainability into corporate strategies within the Swedish industrial sector during the 1990s, focusing on Electrolux as a case study. The study situates Electrolux's strategic transformation within the broader context of economic history, exploring how the company navigated evolving societal expectations regarding environmental responsibility amidst globalization and market restructuring. By analyzing Electrolux's annual reports from 1990 to 2000, complemented by theoretical frameworks such as Andrea Prothero's Societal Marketing Concept and institutional theory, the study identifies key discursive shifts in how sustainability was framed as both a strategic asset and a legitimation tool. The findings indicate that Electrolux initially approached sustainability through a technical and product-oriented lens, emphasizing energy efficiency and product innovation. However, from the mid 1990s onwards, the company began to institutionalize sustainability through ISO 14001 certifications and targeted communication strategies, positioning itself as a leader in environmental responsibility while reinforcing its market competitiveness. The thesis concludes that Electrolux's strategic use of sustainability reflects a broader trend of corporate environmentalism during the 1990s, where environmental initiatives were leveraged not only as responses to regulatory pressures but also as mechanisms for market differentiation and legitimacy
Arbetsmarknad i omvandling. En studie om digitaliseringens roll i förändringen av den svenska arbetsmarknaden 1980-2010.
(2025-06-30) Berïnson, Matthieu; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Studiens syfte är att undersöka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet från industrisektor till tjänstesektor under perioden 1980-2010, med särskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande förändringar för sysselsättningen, och uppsatsen ämnar att analysera hur olika näringsgrenar påverkats beroende på deras grad av digitalisering och internationell exponering. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats, där sex aggregerade näringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (mätt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (mätt som utrikeshandelns andel av förädlingsvärdet). Genom analys av sysselsättningsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) för den angivna tidsperioden identifieras mönster i arbetskraftens fördelning. Humankapitalteorin och teorin om skill-biased technological change (SBTC) utgör det vägledande teoretiska ramverket. Resultatet baserades på klassificeringsmetoden, som visar att näringsgrenar med låg digitaliseringsgrad och samtidigt hög globaliseringsgrad genomgående som tillverkningssektorn uppvisade en tydlig nedgång i sysselsättningen. Sektorer med hög digitaliseringsintensitet och hög globaliseringsgrad som den finansiella sektorn visade däremot en stark sysselsättningstillväxt. Branscher med hög digitaliseringsgrad men låg globalisering som exempelvis offentlig verksamhet och övriga tjänster hade en mer stabil eller, i det senare fallet, en initialt växande men senare vikande utveckling i sysselsättningen. Slutsatsen är att digitalisering och globalisering är tätt sammanlänkade och samverkande drivkrafter i den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling. Studien indikerar att en hög IKT-intensitet har varit viktig för att bibehålla eller öka sysselsättningen, särskilt för branscher utsatta för internationell konkurrens. Lägre IKT-intensitet i globalt utsatta sektorer framstår som en signifikant faktor bakom minskningar i sysselsättningen under den studerade perioden.
Inkomstojämlikhet & strukturomvandling. En paneldatastudie om tjänstesektorns sysselsättning och dess påverkan på inkomstojämlikhet i 24 OECD-länder
(2025-06-17) Lennström Schmidt, Hugo; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Inkomstojämlikheten har ökat i västvärlden under de senaste decennierna, samtidigt som sysselsättningen i tjänstesektorn har vuxit kraftigt och minskat i andra sektorer. Studien syftar till att undersöka om denna strukturomvandling har bidragit till att öka inkomstojämlikheten i OECD-länderna. Analysen baseras på teorin om Task-Based Tech nological Change (TBTC), som förklarar hur teknologisk utveckling förändrat efterfrågan på arbetskraft och lett till en urholkning och polarisering av arbetsmarknaden. En paneldatastudie genomförs på 24 OECD-länder för perioden 1991–2020, med hjälp av en fixed effects (FE) regressionsanalys som inkluderar års- och landsfasta effekter. Gini-index används som beroende variabel, medan andelen sysselsatta i tjänstesektorn är den huvudsakliga oberoende variabeln. Tre modeller testas: en huvudmodell, en med fokus på tjänstesektorns heterogenitet, samt en tredje där samtliga 38 OECD-länder inkluderas. Detta görs för att bredda analysen och potentiellt identifiera mönster. Resultaten visar att en ökad andel sysselsatta i tjänstesektorn inte bidrar till att öka inkomstojämlikheten. I flera fall visar resultaten ett negativt och signifikant samband. Oav sett vilka övriga samhällsfaktorer som kontrolleras för är resultatet systematiskt: det finns inget stöd för att sysselsättning i tjänstesektorn bidrar till den ökade inkomstojämlikheten. Detta leder till slutsatsen att strukturomvandlingen inte har ökat inkomstojämlik heten på aggregerad nivå inom OECD, men att ytterligare specifika framtida analyser kan avslöja underliggande variationer mellan och inom länder, mellan sektorer och framför allt inom den stora, heterogena tjänstesektorn.
90-talskrisens effekter på sysselsättningsstrukturen för Lund och Malmö
(2024-08-14) Knudsen, Erik; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
The employment structure consists of different sectors, whose share of the total employment rate is all part of an economic structural conversion according to this thesis applied theoretical approach. A structural conversion, which consist of recurring crises, such as the financial crises in the early 1990s. This crisis and its effect on the Swedish economy is well-documented, while the shortage regarding the effect on a smaller scale, in a local and regional context, provides this thesis purpose. More specifically, a comparison between the two neighbouring towns of Malmö and Lund, will constitute the local contexts in this research. The method to investigate Sweden’s financial crisis in the early 1990s and its effect on the employment structure for Malmö and Lund, consists of previously available research and compiled quantitative data supplied from the Swedish Central Bureau of Statistics, and statistical yearbook of relevance. The result of this research, based on this thesis question, displays a different outcome between Malmö and Lund. All different sectors that are brought up for discussion in the research, is either supported by, or questions, the applied theory of economic structural conversion. Principally the result leaves us with the conclusion that the local and regional context matters in an outcome of a financial crisis and that one single national narrative will not fully explain Sweden’s financial crisis in the early 1990s, in a way that is appliable for the employment structure of each different town or community.
Har du ens läst domen? – Domstolshandlingar som källa till samtida svensk prostitution
(2024-08-14) Lundqvist, Ada; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Prostitution has for a long time been an understudied field in economics. Due in part to a lack of quantitative and empirical material, itself largely a result of the illegality or semi-illegality of the activity in most countries, the factors that explain the prevalence of, and pricing in, prostitution have remained largely undiscussed. In the last 20 year, this have begun to change: new theories – notably by Edlund & Korn (2002), Rao et al (2003) and Della Giusta et al (2009) – have been formulated and the rise of internet based escort sites have made large scale quantitative studies possible. This thesis examines if, and in what way, court documents can help expand the understanding of the economics of prostitution in Sweden. When it comes to pricing, we find a mostly stable picture during the period of 2019-2023. In contrast to a number of international studies as well as experiences reported from within the sex selling community in Sweden, no decline in prices are found during the covid-19 pandemic. Nor has the prices increased since the pandemic ended, in contrast to unusually high inflation in other areas of the Swedish economy. In addition to this, a number of court documents show that actual prices are lower than advertised on the web and that the bargaining power is influenced by the sellers' situation, suggesting that studies relying only on data from escort sites should be careful extrapolating their findings to real world application. The studies find a marked increase in young men among indicted buyers, especially low income men with non swedish citizenship. One possible reason for this is suggested, the male-female ratio that is especially skewed for migrants in Sweden in the cohorts born in the 1990’s.
Att rädda eller att inte rädda bankerna? Hur stat och privat näringsliv samverkade under bankkrisen i Sverige 1991–1995
(2022-07-05) Järgenstedt, Klara; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This research aims to examine the crisis management of the Swedish banking crisis in 1991–1995. The study explores the role of the state and how the private sector participated in the crisis management. In the early 1990s, the Swedish banking system faced an unprecedented crisis. When the real estate bubble burst in 1991, the credit losses quickly spread from real estate enterprises to the banking system. When several banks had been reporting problems with their solvency during 1992, the government saw no other option but to provide the Swedish banks with a “blanket guarantee”. In May 1993, a new bank support agency, Bankstödsnämnden, was established to manage the banking aid. As the administration of the public banking aid required experience in crisis management, international consultants from the private sector were hired by Bankstödsnämnden to provide the organization with necessary competence. During 1993–1995, Bankstödsnämnden and private actors worked together on questions regarding public financial aid to banks and the management of enterprises that the state acquired ownership of as a part of the crisis management. The result of this study challenges previous implications that the state's role as “Lender of last resort” was the main reason why the Swedish banking system quickly recovered after the crisis. This research presents evidence that the public collaboration with the private sector was just as important as the “blanket guarantee” during the banking crisis management in the 1990s.
JAS 39 GRIPEN - En samtalsintervjustudie om den ekonomiska betydelsen av JAS 39 Gripen för det svenska Försvaret och Sverige
(2021-12-13) Mäkelä, Katarina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur utvalda respondenter har själva tolkat projektet JAS 39 Gripens ekonomiska betydelse på det svenska försvaret och Sveriges. Målet är att se om JAS 39 Gripen projektet har öppnat upp nya möjligheter till försvaret samt nationen och därmed fått en ekonomisk betydelse. Teori: Studien använder sig av en sociologiteori som delas av Max Weber. Teorin är friare i den bemärkelsen att det finner värde i människors egna perspektiv, vilket fungerar utmärkt med den valda metoden. Metod: Den valda metoden är samtalsintervjuer med olika respondenter som har under längre tid arbetat på eller med JAS 39 Gripen. Teorin som används i metoden är en hermeneutisk teori, vilket betyder att man vill granska och observera enskilda individers egna berättelser kring fenomenet JAS 39 Gripen. Metoden börjar med en frågeguide som skickas ut till varje enskild respondent för att sedan medverka i en längre intervju. Därefter bearbetas transkriptionerna med olika steg som kommer att presenteras i kapitelmetod och analys. Resultat: Resultatet visar att JAS 39 Gripen har haft en positiv ekonomisk betydelse både åt det svenska försvaret, försvarsindustrin, den svenska nationen som en global aktör och det svenska civila samhället enligt respondenternas tolkningar och den befintliga litteraturen.
Ett ekonomiskt-historiskt perspektiv på psykiatrins tillväxt i början av 1900-talet i Sverige
(2021-11-24) Steingrimsson, Steinn; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Från sekelskiftet 1800 till slutet av 1900-talet växte sinnessjukvård från att vara en oorganiserad improviserad hemmavård, och i enstaka fall omhändertagande på kyrkliga inrättningar, till att vara en av statens bastjänster. Psykiatrin började under hela denna period, professionaliseras, psykiska sjukdomar medikaliseras och vården förstatligas. Sekelskiftet 1900 blev en vändpunkt då psykiatrisk verksamhet började expandera allt snabbare. I denna uppsats granskas årsrapporter för fyra redan etablerade hospital under perioden 1890–1910 för att undersöka hur arbetssätten ändrades. Fokus är på om vissa grupper ökade bland de intagna; män eller kvinnor, boende på land eller i stad, eller om tyngden lades på att öka de intagnas arbetsinsatser. Vid genomgång av digitala årsrapporter kan små ändringar skönjas där könsskillnaderna blev mindre, andelen från landsbygden jämfört med stad minskade, andelen som skrevs ut minskade. Arbetsinsatserna var ungefär samma i början och slutet av perioden. Den samlade slutsatsen är att registerdata kan användas för att undersöka hospital kring sekelskiftet 1900, men måste tolkas i sitt historiska sammanhang.
Teologi och ekonomisk utveckling. En narrativ analys av två teologiska perspektiv på marknadsekonomins globalisering
(2021-06-08) Nyman, Liv; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
I denna uppsats genomförs en narrativ analys av två teologiska texter, vilka diskuterar ekonomisk utveckling och global handel utifrån olika ekonomiska och historiska argument – förutom det kyrkohistoriska och bibelvetenskapliga raster som utgör deras teologiska argumentation. Utgångspunkten för analysen i uppsatsen är att de olika perspektiven i utvecklingsdebatten utgör olika berättelser, eller narrativ, vilkas ’story-lines’ skiljer sig åt beroende på vilka ekonomiska teorier och idéer som används, liksom vilka historiska förlopp som framhålls och vad de anses ha för orsak och verkan. Det blir tydligt genom uppsatsen att varken den frihandelsvurmande berättelsen eller det globaliseringskritiska narrativet ger en verklighetstrogen bild av vad som ger hållbar ekonomisk utveckling. Utvecklingsekonomen Ha-Joon Chang, jämte ytterligare några tunga röster inom utvecklingsforskningen, bidrar här till en mer realistisk förståelse, bland annat genom en rad historiska exempel som visar att framgångssagan om fri handel och globalt integrerade marknader varit och är avhängig protektionism i rätt mängd och tid.
Staten som innovatör: om Televerkets roll i den svenska telekommunikationsindustrins tekniska utveckling
(2020-08-12) Ma, Lukas; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
I denna uppsats har jag genom en fallstudie på Televerket undersökt de statliga affärsverkens roll i teknikutvecklingen i en viss sektor samt utvärderat agentteorins och de institutionella teoriernas tilllämplighet i detta fall. Fallstudiens observationer indikerar att till telekommunikationsteknikens utveckling bidrog Televerket mer på efterfrågesidan än på utbudssidan. Med andra ord agerade Televerket mer som en ”importör” och ”beställare” än som en ”innovatör”. Resultatet från utvärderingen av teoriernas tillämplighet visar att agentteorins implikation om agentkostnader och benägenhet att investera i arbetskraftsparande teknik inte är förenlig med fallstudiens observationer. Vidare indikerar fallstudiens observationer också att institutionella faktorer som ”hårt reglerad finansmarknad” och ”nationella innovationsstrategier” inte gav Televerket någon resursfördel gentemot privata företag. Dessa upptäckter fördjupar vår förståelse om statens roll i landets innovationsprocess och ger nya insikter i arbetet att konstruera en teoretisk förklaringsmodell för analysen av förhållandet mellan statligt ägande och innovation i Sverige.
The winner takes it all. Bildandet av ett militär-industriellt utvecklingspar i förkrigstidens Sverige: Götaverken som flygplanstillverkare
(2019-10-14) de Gregorio, Enrique; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Uppsatsens syfte är att undersöka vissa aspekter av det skeende som ledde fram till konsolidering av den militära flygindustrin i Sverige, framför allt samspelet mellan de olika aktörerna. Dessa har var Flygvapnet från statens sida, medan den privata industrin representerades av Nohab, Bofors, ASJA och Götaverken. Med hjälp av Mats Fridlunds begrepp utvecklingspar och Thomas Hughes systemutvecklingsstadier klarläggs händelserna och aktörernas handlande kan förstås med hjälp av dessa teorier och begrepp. För att bringa ytterligare förståelse för aktörerna använder sig författaren av Schumpeters teoribildning kring entreprenörer och koncepten creative response och creative destruction. Fokus ligger på Götaverken, ett företag som försökte men misslyckades att etablera sig som tillverkare av militära flygplan. För att förstå företagets agerande och processens utfall inkluderas deras främsta konkurrenter i uppsatsen. Det viktigaste materialet har bestått av arkivmaterial, men detta har sedan kompletterats med relevant litteratur. I första hand har de centrala aktörernas korrespondens legat till grund för uppsatsen, men även annat arkivmaterial har använts. Med hjälp av detta har en tidslinje kunnat göras och utifrån den har jag tolkat aktörernas handlande med hjälp av det teoretiska ramverket. Jag menar att det går att förstå utvecklingen som att de inblandade aktörerna hade som målsättning att etablera ett utvecklingspar vad det gäller de företag som ingick som i uppsatsen kallas ”det flygindustriella konsortiet” och de statliga aktörerna. Vidare anser jag att det går att hävda att Götaverken inte delade denna målsättning. Jag framlägger också några orsaker till varför detta var fallet.
Gäller konsumentprisindex för alla? Experimentella prisindex för olika kategorier av hushåll
(2017-07-28) Boberg, Jens
The Swedish Consumer Price Index (CPI) is supposed to measure both inflation and changes in costs of living. Using a single measure is problematic since costs of living may not change at an equal pace for all members of society. Because of their varying patterns of consumption, individuals and households can have higher or lower costs of living than a general CPI indicates. The purpose of this study is to examine how large these discrepancies are and who is affected by them. This is done by constructing experimental price indices where goods and services are given different weights for different categories of households. These weights are based on household budget surveys, where households are categorised along three dimensions: income, socio-economic group and composition of the household. A supplemental study is performed based on Danish data for comparison, because of limitations in the Swedish material. Indices are constructed for the period 2003–2013 for Sweden and 2000–2013 for Denmark. The results indicate that small households, households with low incomes and households with higher ages in both Sweden and Denmark have costs of living that are underestimated by official CPI:s. This is primarily due to rents and other housing costs making up a larger share of the budgets for these households, and that these types of costs have risen faster than the average inflation. Furthermore, the experimental price indices are steadily diverging, at least since 2008.
Löneandelen. Bakgrundsfaktorer och effekter
(2016-07-01) Persson, Ulf; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Under de senaste åren har förändringar i löneandelens storlek tilldragit sig stort intresse. Denna uppsats syfte har varit att belysa några olika aspekter av löneandelens utveckling; vad påverkar dess storlek, vilka effekter har den, hur har den förändrats, samt om den påverkar arbetslöshetens nivå. En genomgång av teorier och vetenskapliga rapporter som har undersökt vad som driver löneandelens utveckling visar att vid sidan av rent ekonomiska faktorer har institutionella faktorer inverkan på lönens andel av förädlingsvärdet. En genomgång av teorier och undersökningar av effekter av växlingar i löneandelens storlek visar att detta är ett betydligt mindre utforskat fält. En insikt som man nått är dock att ekonomin i olika länder skiljer sig åt. I vissa länder verkar efterfrågan vara lönedriven medan den i andra är vinstdriven. I de förra får en större löneandel positiva effekter på den totala efterfrågan medan det i de senare är högre vinstandelar som har den mest positiva effekten på efterfrågan. En sammanfattning av undersökningar av löneandelens utveckling visar att den inte har varit stabil. Dock växlar dess stabilitet mellan länder. I sammanhanget pekas några viktiga svårigheter vid mätning av löneandelens storlek ut. Slutligen redovisas resultatet av en OLS där data från 16 OECD-länder under perioden 1960-2009 används. I regressionsanalysen har förändring i arbetslöshet betraktats som beroende variabel och förändring i löneandelens storlek som oberoende. Resultatet tyder inte på att förändringar i löneandelen skulle ha någon inverkan på arbetslöshetens storlek
Med neutraliteten som drivankare. Sveriges motsträviga väg mot EU-medlemskap
(2016-06-30) Elinderson, Lars; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This paper gives an account for the main factors behind Sweden's reluctant process towards membership of the European Union from 1961 to the membership application in 1994. The starting point is the policy of neutrality. Until the then Prime Minister Erlander's speech on the Metal Workers' Union Congress in August 1961 Swedish neutrality policy was built on a pragmatic approach which were considered compatible with membership in international organizations and participation in international collaboration with supranational decision-making functions. In his speech Erlander nevertheless dismissed Swedish membership of the EC/EU, arguing that membership would be contrary to the policy of neutrality. The position in the membership issue can be seen as a political reaction against the trends that made the European integration during the post-war period; the liberalization and harmonization of European countries' market based institutional structure and its opposite – the fear that the institutional competition within the framework of the European integration would threaten "the Swedish model". The dismissal of Swedish membership of the EEC/EU had the effect that the traditional Swedish policy of free trade was combined with an "institutional protectionism" that subsequently came to hamper trade, economic development and Sweden's place in the international system. The choice of the policy of neutrality as an "anchor" for the Swedish EEC/EU policy came to be of great significance. The Swedish neutrality policy had such a strong emotional and political charge that it prevented every ambition to reconsider the EU-membership issue for three decades. Locking the EEC-issue into an argument of neutrality was so binding, that it was hard to excuse a shift without very clear security policy arguments – regardless of other reasons to justify a more flexible and pragmatic approach to the matter. This "window of opportunity" came first with the fall of the iron curtain and the end of the cold war.

Browse

Recent Submissions