Are Chatbots Human? Evaluating Potential Determinants of Anthropomorphism in Technology
Är chatbots mänskliga? En utvärdering av potentiella determinanter för antropomorfism inom teknologi
Sammanfattning
Anthropomorphism with regard to technology and artificial intelligence is becoming an
increasingly relevant issue, due to the proliferation of modern technology across all age
groups, while there still exists a great deal of uncertainty about its mechanisms and possible
consequences. This study makes an attempt to contribute to the discussion by attempting to
extend the three-factor theory of anthropomorphism (Epley et al., 2007) to the field of
technology, in order to test whether this framework constitutes an effective model for
explaining anthropomorphism in this context, by discerning whether an unpredictable chatbot
is anthropomorphized to a greater degree than a more predictable one, as well as testing
whether a user’s level of technological familiarity entails differing levels of
anthropomorphism. An attempt to evaluate the effects of anthropomorphic language on
technology is also made by employing emphasis framing (Druckman, 2001). These questions
were tested in an experiment where the participants were asked to read a set of instructions,
some of them employing anthropomorphic language, and then view a series of videos
depicting a fake interaction between a user and a “chatbot”, after which the participants rated
the interaction on several anthropomorphic measures. No statistically significant effects were
found for predictability, framing, nor technological familiarity; however a significant effect
with regard to the participants’ gender was found when examining the collected demographic
data, which may constitute an as of yet unobserved effect of gender upon anthropomorphism.
Examinationsnivå
Kandidatuppsats
Bachelor thesis
Övrig beskrivning
Antropomorfism inom teknologi och artificiell intelligens håller på att bli en allt mer relevant
fråga, på grund av spridningen av modern teknologi i alla åldersgrupper, medan det
fortfarande finns mycket osäkerhet gällande dess mekanismer och möjliga konsekvenser.
Denna studie gör ett försök till att bidra till diskussionen genom att utvidga “ the three-factor
theory of anthropomorphism” (Epley et al., 2007) till fältet av teknologi, för att testa huruvida
detta ramverk utgör en effektiv modell för att förklara antropomorfism i gällande kontext,
genom att utreda huruvida en oförutsägbar chatbot blir antropomorfiserad i en större
utsträckning än en mer förutsägbar sådan, samt testas det om en användares teknologiska
familjaritet leder till olika nivåer av antropomorfism. Ett försök att utvärdera effekterna av
antropomorfiskt språk på teknologi görs också genom användningen av emfaseringsframing
(Druckman, 2001). Dessa frågor testades i ett experiment där deltagarna blev ombedda att
läsa instruktioner, varav vissa använde antropomorfiskt språk, för att sedan bli visade en serie
av videor föreställande en fejkad interaktion mellan en användare och en “chatbot”, efter
vilket deltagarna värderade interaktionen på flera antropomorfiska dimensioner. Inga
statistiskt signifikanta effekter hittades för förutsägbarhet, framing, eller teknologisk
familjaritet; emellertid hittades en signifikant effekt gällande deltagarnas kön vid en
genomgång av den insamlade demografiska datan, vilket kan möjligtvis utgöra en fram tills
nu oupptäckt effekt av kön på antropomorfism.
Fil(er)
Datum
2021-12-08Författare
Wåhlander, Alexander
Eriksson, Anton
Nyckelord
Anthropomorphism
Predictability
Framing
Chatbot
Serie/rapportnr.
2021:065
Språk
eng