Show simple item record

dc.contributor.authorAndersson, Clara
dc.contributor.authorTorgersson, Elin
dc.date.accessioned2022-01-04T15:28:30Z
dc.date.available2022-01-04T15:28:30Z
dc.date.issued2022-01-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/70295
dc.description.abstractBakgrund: Primär hypertoni är ett folkhälsoproblem världen över som uppkommer utan en specifik anledning, och de diffusa symtomen uppmärksammas sällan av individen själv. En god hypertonihantering minskar risken att insjukna i följdsjukdomar såsom stroke och demens. Grunden i hypertonihanteringen är att leva hälsosamt och ta blodtryckssänkande läkemedel. Sjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka individens self-efficacy till att lyckas genomföra olika slags livsstilsförändringar. Syftet med studien var att undersöka innehåll och effekter av sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner hos patienter med primär hypertoni. Metoden var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna CINAHL och PubMed. Studiens inklusionskriterier var personer över 18 år med primär hypertoni som fått sjuksköterskeledda interventioner. Exklusionskriterierna var personer med sekundär hypertoni som fått läkarinterventioner. All data analyserades genom att plocka ut likheter och skillnader utifrån artiklarnas resultat. Den mest relevanta informationen delades sedan in i teman och rubriker. Alla artiklar hade fått etiskt godkännande av etikkommittéer och samtycke från deltagarna. Resultat: Ett mönster som sågs var att en högt skattad self–efficacy bidrog till ökad self–management i form av exempelvis ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor. Nivåökningarna av self–efficacy och self–management sågs främst inom interventionsgrupperna. Den hälsosammare livsstilen som antogs av framförallt interventionsdeltagarna bidrog också till en sänkning av det systoliska trycket. I flera studier sågs en signifikans mellan grupperna gällande det systoliska trycket. Slutsats: Deltagarna inom interventionsgrupperna började leva hälsosammare med hjälp av sjuksköterskans stöd. I ett vidare perspektiv innebär det att vårdbehovet kan minska när patienterna i hög utsträckning klarar av att sköta sin egen hypertonihantering. Dessutom bidrar en välfungerande hypertonihantering till att det förväntade ökade trycket på vården kan mötas på ett hållbarare sätt. När följdsjukdomar förebyggs behöver inte vårdkrävande behandlingar sättas in.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectprimär hypertonisv
dc.subjectself–caresv
dc.subjectself-efficacysv
dc.subjectself–managementsv
dc.subjectsjuksköterskans interventionersv
dc.titleMöta det ökade (blod)trycketsv
dc.title.alternativeMeet the increased (blood) pressuresv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record