Beskattning av dispositionsrätt - En studie om när företagsledare förmånsbeskattas för dispositionsrätten till sitt fåmansföretags egendom
Abstract
Uppsatsen handlar om förmånsbeskattning av dispositionsrätt till egendom. Enligt 11 kap. 1 § IL är utgångspunkten att anställda förmånsbeskattas för det de faktiskt åtnjutit. Huvudregeln i 11 kap. 1 § IL gäller för alla som erhåller förmån på grund av tjänst. Det finns således
ingen särreglering för anställda som också är ägare av bolaget. Trots detta har HFD i RÅ 2002 ref. 53 och HFD 2011 ref. 55 I och II kommit fram till principen att anställda ägare ska
förmånsbeskattas för dispositionsrätten till bolagets ägda fritidshus och båtar. Företagsledarna har alltså beskattats inte för faktiskt nyttjande av bolagets egendom, utan redan för möjligheten att nyttja egendomen. Att som företagsledare bli förmånsbeskattad redan av att fåmansföretaget äger egendom kan innebära stora skattemässiga konsekvenser. Uppsatsens syfte är därför att undersöka och analysera räckvidden av HFD:s avgöranden för företagsledare i fåmansföretag, dvs. utreda när det blir aktuellt med beskattning av dispositionsrätten till fåmansföretagets egendom i stället för det faktiska nyttjandet. Uppsatsens övergripande slutsats är att förmånsbeskattning av dispositionsrätten aktualiseras i fråga om egendom som lämpar sig för privat bruk.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2022-01-28Author
Bajraktari, Ilir
Series/Report no.
2022:13
Language
swe