Schabloner med friktioner? Är ett schablonbeskattat mikroföretagarkonto lösningen på gigekonomins skatterättsliga problem?

Abstract

Fenomenet gigekonomi har uppkommit tillsammans med digitaliseringens framfart. Vad som anses vara gigekonomi är dock inte klart definierat, vilket resulterat i att forskningen och statistiken inte använder begreppet koherent. I detta arbete används begreppet gigekonomi för att förklara den typ av trepartsförhållande i en avtalssituation som möjliggörs av plattformar. Medan plattformarna kan anses förenkla för personer utanför arbetsmarknaden att få arbeta, i form av giggare, så försvårar de samtidigt de skatterättsliga bedömningarna. Giggare har visat sig befinna sig i en gråzon mellan inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, vilket anges kunna vara en förklaring till varför de ej skattat korrekt. Detta arbete syftar till att utreda den skatterättsliga problematik som omfattar gigekonomin, ur giggarnas perspektiv såväl som ur kundernas och plattformarnas. Utredningen utförs genom att utreda vad gigekonomi är samt vilken skatterättslig reglering som är tillämplig på fenomenet för att sedan presentera de svårigheter som gigekonomin ställs inför i nuvarande skatterättslig reglering. Arbetet analyserar sedan med hjälp av detta det betänkande som nyligen kommit, SOU 2021:55. Betänkandet föreslår nämligen ett schablonbeskattat mikroföretagarkonto för de minsta företagarna, där giggare utgör en stor del av målgruppen. Med en rättsanalytisk metod och därmed beaktning av de principer en god skattelagstiftning ska uppfylla, besvaras frågan: Löser ett schablonbeskattat mikroföretagarkonto gigekonomins skatterättsliga problematik?