"Från skuggan av våldet till rättssalens ljus. En studie av barnfridsbrottets styrkor och tillkortakommanden i förhållande till det brottsutsatta barnet "
Abstract
Den 1 juli 2021 infördes barnfridsbrottet. Lagen innebär att det numera är kriminaliserat att utsätta barn för att bevittna vissa typer av brott som begås av någon närstående till barnet mot en annan till barnet närstående person. Mot bakgrund av den kritik som framförts av vissa remissinstanser under lagstiftningsprocessen samt den problematik som hänför sig till barnets roll i straffprocessen, studeras barnfridsbrottet i syfte att synliggöra det nya straffbudets styrkor och tillkortakommanden samt för att undersöka vilket genomslag kriminaliseringen kan komma att få i praktiken. Av studien framgår att lagstiftningen kommer med flera problem, vilka hänför sig till utformandet av straffbudet som sådant, den praktiska tillämpningen av bestämmelsen i domstol samt den svaga processuella ställning som barnet besitter och det i allmänhet (för) låga bevisvärde som barnets utsaga tillmäts inom ramen för straffprocessen. Bl.a. uppmärksammas svårigheten i att styrka själva bevittnandet, inte minst när det kommer till de yngsta barnen, som är den grupp som trots att de utsätts för att bevittna brott mot närstående i störst utsträckning får komma till tals i lägst utsträckning. Därutöver identifieras ett flertal andra brister hos kriminaliseringen i fråga om dess effektivitet och dess ändamålsenlighet utifrån ett barn- och brottsofferperspektiv. Slutsatsen är att även om barnfridsbrottet formellt sett har inneburit ett stärkt straffrättsligt skydd för barn som utsätts för att bevittna brott mot närstående så har lagstiftaren förbisett flera relevanta aspekter, såväl rättsliga som samhälleliga, som kan komma att påverka kriminaliseringens genomslag i praktiken.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2022-02-04Author
Kinnander, Amanda
Keywords
Barnfridsbrott
Barnperspektiv
Barn i straffprocessen
Komma till tals
Barnförhör
Målsägande
Effektivitet
Ändamålsenlighet
Series/Report no.
2022:63
Language
swe