UNGDOMSFÖRBUNDEN OCH UNGAS REPRESENTATION En kvantitativ studie om hur ungdomsförbundens storlek påverkar ungas deskriptiva representation

Abstract

Tidigare forskning inom deskriptiv representation har mestadels studerat skillnaden i representationen mellan kvinnor och män, denna uppsatsen kommer istället fokusera på ungas representation. I förhållande till andelen röstberättigade finns det en kraftig underrepresentation av unga ledamöter i de svenska beslutsfattande församlingarna, men med en stor variation mellan olika kommuner och regioner. För att förstå varför en större andel av mandaten går till unga företrädare i vissa kommuner och regioner än andra har denna uppsatsen undersökt ungdomsförbundens betydelse för ungas representation. Uppsatsen utgår från en teori kring utbud och efterfrågan, med ett antagande om att det råder brist på unga kandidater inom de politiska partierna. Hypotesen är att ett stort ungdomsförbund kan fungera som en mobiliserande faktor av unga till politiken, vilket breddar utbudet av unga kandidater och matchar partiernas efterfrågan bättre. För att undersöka detta använder jag en statistisk metod som jämför ungdomsförbundens medlemsantal och andelen av partiernas mandat som går till unga ledamöter. Uppsatsens resultat visar på att i de kommunerna där partierna har ett stort ungdomsförbund går också en större andel av partiets mandat till unga företrädare. Resultatet visar även på att faktorer som utbildning, partitillhörighet och hur många mandat partiet besitter har en påverkan på ungas representation.