Show simple item record

dc.contributor.authorLassbo, Moa
dc.contributor.authorMoe, Helen
dc.date.accessioned2022-02-09T10:30:51Z
dc.date.available2022-02-09T10:30:51Z
dc.date.issued2022-02-09
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/70592
dc.descriptionBackground: The common disease heart failure is a severe syndrome with a somber prognosis, implying a suffering for a large number of individuals. However, modern drug treatment, heart failure-pacemakers and structured follow-up have improved survival. Adherence to advice on lifestyle, self-care and drug treatment increases the quality of life, prevents hospital care and delays mortality. Good adherence is associated with better perceived health. Lack of adherence is a common, global and expensive problem. Health is affected by different terms and conditions, these determining factors give the individual a socio-economic position. There are links between social position and adherence, nevertheless the subject seems insufficiently explored. Aim: The aim was to explore what influences adherence among patients suffering from heart failure, focusing on socio-economic factors. Method: A cross-sectional study was conducted using a questionnaire as the instrument for data collection. The selection was made from the aim and criterias for inclusion and exclusion. Statistical differences and patterns were charted. Results:113 patients were included, the response rate corresponded 82 %. Groups in the material were defined; adherent, non-adherent and entirely non-adherent. Non-adherence among the respondents corresponded 63 %. The adherent group was younger, more often employed, more frequently women, more often normal weight, physically more active, less alone and slept better. Regarding the non-adherent group, quite the opposite was current, with poverty and experienced lack of information in addition. In the entirely non-adherent group occurrence of depression, informal care providers and also distrust of the caregiver was added. The group non-adherent to drug treatment excelled by its similarity to the adherent group concerning traits of character. The groups non-adherent to advice of lifestyle and self-care were more similar to the non-adherent group over all. Conclusion: The aim was achieved and statistical correlations were identified. Some factors together increased the risk of non-adherence with a cumulative effect, the health determinants of highest impact together heightened the level of non-adherence with over 50 %. Partially the depiction of previous research was validated, however some new information was disclosured, for example the petty significance of level of education, residential district and wealthyness.sv
dc.description.abstractBakgrund: Folksjukdomen hjärtsvikt är ett allvarligt syndrom med dyster prognos som innebär stort lidande för många människor. Modern läkemedelsbehandling, sviktpacemaker och strukturerad uppföljning har dock förbättrat överlevnaden. Följsamhet till råd om levnadsvanor, egenvård och läkemedelsbehandling ger ökad livskvalitét, förhindrar sjukhusvård och fördröjer mortalitet. God följsamhet associeras med bättre upplevd hälsa. Bristande följsamhet är ett vanligt, globalt och kostsamt problem. Hälsa påverkas av olika villkor och förutsättningar, dessa bestämningsfaktorer ger individen en socioekonomisk position. Kopplingar finns mellan social position och följsamhet men ämnet förefaller otillräckligt utforskat. Syfte: Syftet var att undersöka vad som påverkar följsamhet hos patienter drabbade av hjärtsvikt, med fokus på socioekonomiska faktorer. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en enkät som instrument för datainsamling. Urvalet gjordes utifrån syftet och inklusions- respektive exklusionskriterier. Inkludering gjordes obundet slumpmässigt. Statistiska skillnader och mönster kartlades. Resultat: 113 patienter inkluderades, svarsfrekvensen motsvarade 82 %. Grupper i materialet definierades; följsam, icke-följsam, totalt icke-följsam. Icke-följsamhet bland respondenterna motsvarade 63 %. Den följsamma gruppen var yngre, oftare yrkesverksamma, i större andel kvinnor, oftare normalviktiga, fysiskt mer aktiva, mindre ensamma och sov bättre. För den icke-följsamma gruppen gällde i stort det motsatta med tillkomst av fattigdom och upplevd informationsbrist. I den totalt icke-följsamma gruppen tillkom depression, vård av anhörig samt misstro till vårdgivaren. Gruppen icke-följsamma till läkemedelsbehandling utmärkte sig genom att likna de följsamma gällande karaktärsdrag, grupperna av icke-följsamma till egenvård och levnadsvanor liknade mer den icke-följsamma gruppen i stort. Slutsats: Syftet besvarades och statistiska samband identifierades. Vissa faktorer ökade tillsammans risken för icke-följsamhet med en kumulativ effekt, de mest avgörande bestämningsfaktorerna ökade tillsammans graden av icke-följsamhet med mer än 50 %. Delvis bekräftades bilden från tidigare forskning, dock uppdagades viss ny information, exempelvis den oväntat ringa betydelsen av utbildningsnivå, bostadsområde och god ekonomi.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectHjärtsviktsv
dc.subjectFöljsamhetsv
dc.subjectIcke-följsamhetsv
dc.subjectHälsans bestämningsfaktorersv
dc.subjectSocioekonomisk statussv
dc.titleFöljsamhet hos patienter med hjärtsvikt – samband med socioekonomiska faktorersv
dc.title.alternativeAdherence in patients with heart failure – correlations to socio-economic factorssv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record