dc.contributor.author | Gerzic, Emel | |
dc.date.accessioned | 2022-03-08T09:29:30Z | |
dc.date.available | 2022-03-08T09:29:30Z | |
dc.date.issued | 2022-03-08 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/70915 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka och synliggöra omställning,
problematik och övergång till det digitala distansarbetet ur ett chefsperspektiv. I studien har
problem och möjligheter som kan uppkomma till det förändrade arbetssättet eftersökts. I
studiens eftersöktes även vad de uppkomna problem kan ha lett till i chefens utövande av
ledarskap gentemot sina medarbetare samt hur problemen åtgärdats. Målet med studien har
också varit att undersöka om och iså fall på vilket sätt medarbetare i respondenternas
verksamhet inkluderats i arbetet för att motverka problematiken som eventuellt uppstått
kopplat till det digitala distansarbetet.
Teori: Till denna studie har tre begrepp använts som ett analytiskt verktyg för att sortera
empirin i analysen; Kommunikation, Förtroende och delaktighet. Genom att använda detta
teoretiska ramverket är även syftet att undersöka om och på vilket sätt hur dessa tre begrepp
kan hänga ihop med varandra i denna studie och till studiens forskningsfrågor. Dessa tre
begrepp har uppmärksammats i tidigare forskningar kring ledarskap på distans vilket varit
avgörande för att studera dessa tre begrepp i denna studie. Kommunikationen kan ses som en
viktig del av det digitala distansarbetet, för att arbetssättet ska fungera krävs det förtroende
och tillit från både chef och medarbetare. För att utveckla arbetssättet verksamheten, och
arbetsgruppen krävs även delaktighet bland samtliga som berörs av det digitala distansarbetet.
Metod: Denna studie utgår från en respondentundersökning med totalt 17 respondenter som
valt att delta i studien. Dessa 17 respondenter valdes på olika krav. Det första kravet var att
respondenterna som deltar innehar en chefsroll i en svensk kommun, det andra kravet var att
det digitala distansarbetet är implementerat och utövas av de respondenter som deltar. Det
tredje kravet var att distansarbete som arbetssätt pågått under en längre tid för att eventuellt få
fler perspektiv på respondenternas svar.
Resultat: I studiens resultat framkommer det att respondenterna uppmärksammat
kommunikation och uppföljning av sina medarbetare som det största problemet och negativa
verksamhetspåverkan med det digitala distansarbetet som arbetssätt. Det framkommer även
att respondenterna haft liknande idéer på förbättring av det digitala distansarbetet och
kommunikationen på distans men åtgärdat detta på olika sätt. Åtgärderna som respondenterna
i studien vidtagit har främst varit att stärka kommunikationen mellan respondent och dess
medarbetare med tätare individuell. och gruppkommunikation, digitala fik och och digitala
promenader bland annat. De flesta respondenterna besvarade att de inkluderat sina
medarbetare i förbättringen av det digitala distansarbetet genom bland annat tätare APT,
diskussioner och medarbetarenkäter där arbetssättet stått i fokus. Det visar sig i resultatet att
majoriteten av respondenterna påvisade förtroende för sina medarbetare genom att låta
medarbetare arbeta hemifrån och ta ansvar för arbete och arbetsmiljö, även genom att
medarbetare på egen hand strukturerat APT-möten och på egen hand diskuterat möjligheter
och skapat projekt till förbättring av arbetssättet i verksamheterna. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | distansarbete | en_US |
dc.subject | chefskap | en_US |
dc.subject | kommunikation | en_US |
dc.subject | förtroende | en_US |
dc.subject | delaktighet | en_US |
dc.title | Digitalt distansarbete ur ett chefsperspektiv - leda och inkludera på distans | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |