Visa enkel post

dc.contributor.authorGerzic, Emel
dc.date.accessioned2022-03-08T09:29:30Z
dc.date.available2022-03-08T09:29:30Z
dc.date.issued2022-03-08
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/70915
dc.description.abstractSyfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka och synliggöra omställning, problematik och övergång till det digitala distansarbetet ur ett chefsperspektiv. I studien har problem och möjligheter som kan uppkomma till det förändrade arbetssättet eftersökts. I studiens eftersöktes även vad de uppkomna problem kan ha lett till i chefens utövande av ledarskap gentemot sina medarbetare samt hur problemen åtgärdats. Målet med studien har också varit att undersöka om och iså fall på vilket sätt medarbetare i respondenternas verksamhet inkluderats i arbetet för att motverka problematiken som eventuellt uppstått kopplat till det digitala distansarbetet. Teori: Till denna studie har tre begrepp använts som ett analytiskt verktyg för att sortera empirin i analysen; Kommunikation, Förtroende och delaktighet. Genom att använda detta teoretiska ramverket är även syftet att undersöka om och på vilket sätt hur dessa tre begrepp kan hänga ihop med varandra i denna studie och till studiens forskningsfrågor. Dessa tre begrepp har uppmärksammats i tidigare forskningar kring ledarskap på distans vilket varit avgörande för att studera dessa tre begrepp i denna studie. Kommunikationen kan ses som en viktig del av det digitala distansarbetet, för att arbetssättet ska fungera krävs det förtroende och tillit från både chef och medarbetare. För att utveckla arbetssättet verksamheten, och arbetsgruppen krävs även delaktighet bland samtliga som berörs av det digitala distansarbetet. Metod: Denna studie utgår från en respondentundersökning med totalt 17 respondenter som valt att delta i studien. Dessa 17 respondenter valdes på olika krav. Det första kravet var att respondenterna som deltar innehar en chefsroll i en svensk kommun, det andra kravet var att det digitala distansarbetet är implementerat och utövas av de respondenter som deltar. Det tredje kravet var att distansarbete som arbetssätt pågått under en längre tid för att eventuellt få fler perspektiv på respondenternas svar. Resultat: I studiens resultat framkommer det att respondenterna uppmärksammat kommunikation och uppföljning av sina medarbetare som det största problemet och negativa verksamhetspåverkan med det digitala distansarbetet som arbetssätt. Det framkommer även att respondenterna haft liknande idéer på förbättring av det digitala distansarbetet och kommunikationen på distans men åtgärdat detta på olika sätt. Åtgärderna som respondenterna i studien vidtagit har främst varit att stärka kommunikationen mellan respondent och dess medarbetare med tätare individuell. och gruppkommunikation, digitala fik och och digitala promenader bland annat. De flesta respondenterna besvarade att de inkluderat sina medarbetare i förbättringen av det digitala distansarbetet genom bland annat tätare APT, diskussioner och medarbetarenkäter där arbetssättet stått i fokus. Det visar sig i resultatet att majoriteten av respondenterna påvisade förtroende för sina medarbetare genom att låta medarbetare arbeta hemifrån och ta ansvar för arbete och arbetsmiljö, även genom att medarbetare på egen hand strukturerat APT-möten och på egen hand diskuterat möjligheter och skapat projekt till förbättring av arbetssättet i verksamheterna.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectdistansarbeteen_US
dc.subjectchefskapen_US
dc.subjectkommunikationen_US
dc.subjectförtroendeen_US
dc.subjectdelaktigheten_US
dc.titleDigitalt distansarbete ur ett chefsperspektiv - leda och inkludera på distansen_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/School of Public Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Förvaltningshögskolanswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post