Götheborgs Grädde. Hur sur blev den?

Abstract

Utgångspunkten för denna uppsats är tre böcker som gavs ut mellan åren 1851 till 1853 och som på ett väldigt kritiskt sätt skildrar den göteborgska handelssocieteten under första halvan av 1800-talet. Uppsatsen försöker besvara följande tre frågor: Vad handlar dessa böcker om? Gav de förhållande som beskrivs upphov till någon samtida debatt och slutligen ligger det nå- gon sanning i påståendet att upplagan köptes upp av de utpekade för att förhindra att den spreds? Författaren till böckerna heter Edvard Beckman och han kommer från en familj som tillhörde göteborgseliten under början av 1800-talet. Utgångspunkten för hans författande är de oförätter han menar att han själv och hans familj utsatts för av nära släktningar vilket till stor del hänger samman med firman John Hall & Co’s konkurs. Någon debatt går inte att spåra som kan antas ha att göra med utgivningen av böckerna och de förhållanden och händelser som Beckman beskriver. Däremot kan man konstatera att begreppet ”Göteborgs Grädda” kom att användas i dagspressen för att beskriva det övre samhällsskitet i Göteborg. Dessutom så återpublicerar tidningen Fäderneslandet, under rubriken Rikt Folk, i början på 1900-talet delar av den första boken. Detta har i sin tur letat sig in i författaren Göran Häggs bok Svenska Förmögenheter från 2013. När det gäller den sista frågan, om boken köptes upp och förstördes, så talar det faktum att uppgiften dyker upp redan 1860 i dagspressen och att den uppgiften sen återkommer flera gånger under 1800-talet att det ligger sanning i påståendet. Även lokalhistorikern Hugo Fröding har med den uppgiften i sin göteborgshistoria. Brevutkastet som återfanns i Oscar Ekmans arkiv talar också för att man har vidtagit åtgärder för att stoppa distributionen samt att man har tagit illa vid sig över hur man har framställts i böckerna.