dc.contributor.author | Glimstedt, Isak | |
dc.contributor.author | Kreivi, Marcus | |
dc.date.accessioned | 2022-03-16T08:42:36Z | |
dc.date.available | 2022-03-16T08:42:36Z | |
dc.date.issued | 2022-03-16 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/71012 | |
dc.description.abstract | I fritidshemmets del i läroplanen förekommer begreppet meningsfull fritid som verktyg för att skapa en god fritidshemsverksamhet. Begreppet har ingen tydlig definition i läroplanen och är därmed öppet för tolkning av de som arbetar i fritidshem. Ett försök att definiera begreppet finns i kommentarmaterial, allmänna råd och skollag, men är det tillräckligt för att förstå komplexiteten bakom begreppet? Syftet med denna studie är att synliggöra hur personal i fritidshem förstår begreppet fritid respektive meningsfull fritid samt hur de upplever sitt uppdrag att erbjuda meningsfull fritid. Studien fokuserar även på vad i verksamheten personal i fritidshem ser som erbjudande av meningsfull fritid samt eventuella delar som inte gör det. Dessutom undersöks vilken betydelse begreppet meningsfull fritid har för verksamheten enligt personalen i fritidshem.
För att undersöka och diskutera empirin utgår studien från socialkonstruktivism och barndomssociologins “barns perspektiv” som teoretiska perspektiv. Socialkonstruktivismen i denna studie har fokus på hur människan skapar begrepp och kunskap genom språket samt hur sociala konstruktioner förs vidare, accepteras och reproduceras inom skolan. Barns perspektiv ligger i fokus tack vare läroplanens riktlinjer där barnet ska vara i centrum i utformning av verksamhet. Empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med personal i fritidshem där frågorna har varit öppna så inga svar ska förstås som rätt eller fel. Tematisk analys har använts för att förstå och redogöra för den empiri som studien givit. De teman som utformats är skapade av oss själva som forskare och inte tagna från någon annan teori eller studie.
Resultatet av studien visar på att begreppet fritid inte längre verkar vara i fokus i fritidshemmet utan att begreppet meningsfull fritid har tagit dess plats. Fritid hamnar i skuggan till meningsfull fritid samtidigt som det är svårt att hålla dem isär. Uppdraget att erbjuda meningsfull fritid är mycket komplext och medför utmaningar i verksamheten som både handlar om vem det ska vara meningsfullt för samt hur det ens är möjligt att göra det meningsfullt för alla. Resultatet pekar även på att inte allt i verksamheten erbjuder meningsfull fritid i samma utsträckning utan det finns vissa delar av dagen som är mindre meningsfulla, speciellt för barnen. Dessutom pekar studien på att begreppet meningsfull fritid är skapat av människan, för människan och är därmed en social konstruktion. Denna sociala konstruktion har som syfte att både skapa en bättre, mer givande verksamhet, men också som ett “trick” för att ge fritidshemmet bättre status. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Fritid, Meningsfull fritid, Fritidshem, Barns perspektiv, Meningsfullhet, Delaktighet, Socialkonstruktivism | en_US |
dc.title | Fritid i ett meningsfullt fritidshem? | en_US |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.contributor.department | Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |