Show simple item record

dc.contributor.authorMårtensson, Max
dc.contributor.authorSundin, Helena
dc.date.accessioned2022-03-17T15:36:52Z
dc.date.available2022-03-17T15:36:52Z
dc.date.issued2022-03-17
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/71055
dc.description.abstractSedan studien började har studiens syfte och frågeställningar förändrats, vilket är värt att notera i Bilaga 1, s.43 där jämställdhetsuppdraget nämns, men som sedan inte varit studiens fokus eller syfte. Att motverka traditionella könsmönster är en del av fritidshemmets ansvar i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019). Det som ligger till grund för denna studie är ifall ett aktivt arbete med kön och genus genomsyrar fritidshemmens verksamhet. Syftet med studien är att undersöka om lärare i fritidshem anser att traditionella könsmönster existerar i fritidshemmet och vilken roll lärare i fritidshem har för det aktiva arbetet med kön och genus i verksamheten. “Lärare i fritidshem” används och syftar till personal med rätt utbildning och lärarlegitimation (SFS 2010:800) vid undantag för litteraturgenomgången. Studien kommer att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att undersöka och diskutera resultatet. Socialkonstruktionismen har hjälpt oss att förstå hur människan genom språket och sociala konstruktioner skapar kunskap och förståelse. Studien kommer även att förhålla sig till begreppet normer för att tolka och förstå enkätundersökningens resultat. Begreppet används och anses vara relevant på grund av att normer är en påverkande faktor till hur människan beter sig och förhåller sig till samhället. Vår empiri har samlats in genom en enkätundersökning för personal som arbetar i fritidshemmets verksamhet, med främsta fokus till lärare i fritidshem. Respondenterna har fått svara på “kryssa i”-frågor och öppna frågor för att kunna dela med sig av utvecklade svar, erfarenheter och reflektioner. Vi har använt oss av en tematisk analys för att analysera och redogöra empirin och utifrån en tematisk analys har vi själva skapat teman utifrån resultatet av enkäten, studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att lärare i fritidshem anser att ett aktivt genusarbete är mycket viktigt men att inte alla arbetar aktivt med det. Traditionella könsmönster och stereotyper tar form i fritidshemmet och anses vara svåra att avveckla. Det är genom ett gemensamt samarbete och en medvetenhet om sina egna föreställningar som dessa normer kan förebyggas och individen kan skapa sin egna identitet, utan föreställningar och förväntningar utifrån sin könstillhörighet.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectTraditionella könsmönsteren_US
dc.subjectJämställdheten_US
dc.subjectGenusen_US
dc.subjectKönen_US
dc.subjectFritidshemen_US
dc.subjectPedagogeren_US
dc.subjectLärare i fritidshem,en_US
dc.subjectSocialkonstruktionismen_US
dc.subjectNormeren_US
dc.subjectTematisk analys,en_US
dc.subjectMedvetenheten_US
dc.titleBråkiga pojkar och duktiga flickor? En studie om könsmönster i fritidshemmet.en_US
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniverty of Gothemburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.contributor.departmentUniverty of Gothemburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record