”Musik är en positiv kraft som jag vill ha i min verksamhet”. En intervjustudie om musik i fritidshem

Abstract

Undervisningen i fritidshem ska ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vår erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning är att musik inte har en given plats i fritidshemmet i jämförelse med andra estetiska uttrycksformer. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal arbetar med musik i fritidshemmets verksamhet. Vi vill även belysa fritidspersonalens tankar kring möjligheter och hinder i förhållande till att använda musik i fritidshem. Våra frågeställningar var följande: Hur används musik i fritidshemmet? Hur kan musiken bidra till elevers identitetsskapande? Vilka möjligheter och hinder upplever fritidspersonal i relation till musik i fritidshem? Datainsamling har skett genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer via videosamtal. Analys har genomförts med tematisk metod. Begrepp från Vygotskijs sociokulturella teori såsom medierande redskap och appropriering, Lindströms (2008) modell för estetiskt lärande samt Lindström och Pennlerts (2016) beskrivning av ramfaktorer utgör teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar på att musik i fritidshem främst syftar till ett utforskande och processinriktat lärande snarare än ämnesinriktat och målstyrt. Musiken kan integreras med andra estetiska uttrycksformer som dans och bild. Musik kan används för hälsofrämjande arbete som i sin tur leder till trygghet i elevgruppen och ökat självförtroende. Hinder för att använda musik inom kategorin ramfaktorer är särskilt påtagligt då respondenterna upplever brist på personal, material, tid för planering och lokaler. Möjligheter för att använda musik kan handla om att förenkla sin syn på musik och börja med något enkelt. Därutöver påpekas att använda digitala medier samt elever som resurs som en möjlighet då många elever har ett stort intresse för digitala medier.