Show simple item record

dc.contributor.authorAstakhova, Anna
dc.contributor.authorGöransson, William
dc.date.accessioned2022-03-17T15:42:35Z
dc.date.available2022-03-17T15:42:35Z
dc.date.issued2022-03-17
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/71056
dc.description.abstractUndervisningen i fritidshem ska ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vår erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning är att musik inte har en given plats i fritidshemmet i jämförelse med andra estetiska uttrycksformer. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal arbetar med musik i fritidshemmets verksamhet. Vi vill även belysa fritidspersonalens tankar kring möjligheter och hinder i förhållande till att använda musik i fritidshem. Våra frågeställningar var följande: Hur används musik i fritidshemmet? Hur kan musiken bidra till elevers identitetsskapande? Vilka möjligheter och hinder upplever fritidspersonal i relation till musik i fritidshem? Datainsamling har skett genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer via videosamtal. Analys har genomförts med tematisk metod. Begrepp från Vygotskijs sociokulturella teori såsom medierande redskap och appropriering, Lindströms (2008) modell för estetiskt lärande samt Lindström och Pennlerts (2016) beskrivning av ramfaktorer utgör teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar på att musik i fritidshem främst syftar till ett utforskande och processinriktat lärande snarare än ämnesinriktat och målstyrt. Musiken kan integreras med andra estetiska uttrycksformer som dans och bild. Musik kan används för hälsofrämjande arbete som i sin tur leder till trygghet i elevgruppen och ökat självförtroende. Hinder för att använda musik inom kategorin ramfaktorer är särskilt påtagligt då respondenterna upplever brist på personal, material, tid för planering och lokaler. Möjligheter för att använda musik kan handla om att förenkla sin syn på musik och börja med något enkelt. Därutöver påpekas att använda digitala medier samt elever som resurs som en möjlighet då många elever har ett stort intresse för digitala medier.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectMusiken_US
dc.subjectFritidshemen_US
dc.subjectIdentitetsskapandeen_US
dc.subjectSociokulturell teorien_US
dc.subjectLindströms modellen_US
dc.title”Musik är en positiv kraft som jag vill ha i min verksamhet”. En intervjustudie om musik i fritidshemen_US
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniverty of Gothemburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.contributor.departmentUniverty of Gothemburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record