Utomhusmiljön som tillgång på fritidshemmet? En kvalitativ intervjustudie kring fritidslärares uppfattningar om utomhuspedagogik och om utomhusmiljön som inkluderande lärmiljö.

Abstract

På fritidshemmet ska fritidslärare arbeta med olika lärmiljöer både inomhus och utomhus. Verksamheten måste även arbeta inkluderande så alla elever ska få möjlighet att utvecklas och få en meningsfull fritid. Den här studien syftar på att undersöka fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik och utomhusmiljöer kan påverka elevers lärande och utveckling, samt hur de ser på utomhusmiljön som inkluderande miljö. Vi undersöker hur fritidslärare uppfattar utomhusmiljön som inkluderande miljö i relation till elever i koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. I studien intervjuas utbildade fritidslärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fritidslärarna i studien arbetar i verksamheter med utomhusprofil och i ordinarie verksamheter. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av kategorisering. I studien används Deweys teorier om aktivitetspedagogik, detta relateras till utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Vi använder oss även av två olika inkluderingsperspektiv som skapar olika förutsättningar i skolan för elever i särskilda svårigheter. Resultatet visar hur de intervjuade fritidslärarna i studien ser hur utomhusmiljön kan påverka elevers lärande och utveckling genom att det främst handlar om praktiskt utforskandet utomhus, att eleverna själva får upptäcka saker i en “verklig” miljö vilket är en av utgångspunkterna för Deweys aktivitetspedagogik. Praktiska erfarenheter och utveckling av elevernas fantasilek och gemenskap var något utomhusmiljön sågs påverka. I frågan om inkludering för elever i koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter visade vårt resultat hur de intervjuade fritidslärarna generellt försöker arbeta inkluderande då de arbetar med tydliga strukturer, bildstöd och veckoscheman för att underlätta för alla elever inför vistelsen utomhus. De såg hur utomhusmiljön möjliggör för inkludering då elever upplevs få utlopp för sina olika behov, elever ges bland annat större möjlighet att vara rörelseintensiva utomhus. Ljudet upplevs även mildare utomhus vilket underlättar för många elever. Utomhusmiljön ses enligt fritidslärarna i studien som en tillåtande miljö där elevers olikheter blir till styrkor istället för begränsningar och utomhus är gruppen en tillgång.