dc.contributor.author | Magnussen, Kirstine | |
dc.contributor.author | Miftari, Nora | |
dc.date.accessioned | 2022-03-17T18:38:08Z | |
dc.date.available | 2022-03-17T18:38:08Z | |
dc.date.issued | 2022-03-17 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/71064 | |
dc.description.abstract | Genom vår utbildning har vi stött på olika komplexa situationer av pedagogers tal och agerande i relation till genus, kön och jämställdhet. Vi såg att pedagogernas tal och föreställningar var starkt kopplade till traditionella könsmönster. Därför ville vi i vårt arbete, genom intervjuer och med stöd i relevant teori, undersöka hur pedagoger och lärare i fritidshem talar om genus och kön, samt sitt pedagogiska arbete för att uppnå jämställdhet. Genom vårt syfte kom vi fram till två centrala frågeställningar: hur talar pedagoger i fritidshem om kön och genus i relation till verksamheten samt hur konstrueras jämställdhet i deras tal. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod, då vi ville ha mer ingående data från våra deltagare. Vidare använde vi oss av semistrutkurerade intervjuer för att föra ett djupare samtal kring frågeställningarna. Vi tematiserade sedan vår data för att finna mönster och strukturer i pedagogernas tal. Data analyserade vi genom relevant teori med utgångspunkt i socialkonstruktionismen och essentialismen. Utifrån våra perspektiv har vi använt oss av begrepp som dikotomi, jämställdhet och normkritik för att få en djupare tolkning av pedagogernas tal. Genom analys och tolkning av talet har vi sett att pedagogerna pendlar mellan perspektiven på kön och genus. Vi har även fått syn på hur pedagogerna talar om att de vill arbeta för en jämställd skola och fritidsverksamhet, men att de kan uppleva att det är svårt. Vi har i vår tolkning av pedagogernas tal sett hur det systematiska kvalitetsarbetet kan vara ett givande verktyg för skolor och verksamheter för att arbeta med jämställdhet. Samt hur det normkritiska förhållningssättet är centralt i den medvetenhet som krävs för att ge barn en miljö där de kan utveckla sina identiteter fria från normer. Avslutningsvis vill vi genom vår studie yrka för ett vidare arbete inom det fritidspedagogiska fältet. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Fritidshem | en_US |
dc.subject | genus | en_US |
dc.subject | kön | en_US |
dc.subject | jämställdhet | en_US |
dc.subject | essentialism | en_US |
dc.subject | socialkonstruktionism | en_US |
dc.subject | pedagoger | en_US |
dc.subject | skola | en_US |
dc.subject | grundskola | en_US |
dc.title | Kön, genus och jämställdhet i fritidshemmet. En kvalitativ studie om pedagogers och lärares tal i relation till den fritidspedagogiska verksamheten. | en_US |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.contributor.department | Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |