| dc.contributor.author | Wirdheim, Erik | |
| dc.date.accessioned | 2022-03-23T14:52:37Z | |
| dc.date.available | 2022-03-23T14:52:37Z | |
| dc.date.issued | 2022-03-23 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/71104 | |
| dc.description | Under hösten 2021 säger Australien upp ett stort kontrakt på franska ubåtar. Detta är inte bara en kommersiell förlust, utan händelsen kommer också att få konsekvenser för den franska militära strategin i Stillahavsområdet. Media kallar det hela en "kris" och med presidentval 2022 är tidpunkten inte bra för Emmanuel Macron.
Syftet med detta arbete är att göra en diskursanalys av artiklar från Le Figaro och Libération för att fastställa på vilka teman högern resp. mitten-vänstern (centre-gauche) i fransk press fokuserar. Den valda metoden är kvantitativ och med hjälp av programvaran Iramuteq genomförs statistiska, makrostrukturella, mikrostrukturella och diakrona analyser enligt teorier för textometri. Skapandet av nödvändiga korpusar är en integrerad del av tillvägagångssättet.
Resultaten antyder att diskursen i Le Figaro är mer ideologisk och använder händelsen för att argumentera för europeisk strategisk autonomi medan diskursen i Libération är mer förklarande och söker skälen till den i den australiensiska försvarspolitiken. | en_US |
| dc.description.abstract | A l’automne 2021, l’Australie annule un important contrat de sous-marins français. Ce n’est pas seulement une perte commerciale, mais l’événement aura aussi des conséquences pour la stratégie militaire française dans la région Indo-Pacifique. Les médias l’appellent une « crise » et avec les élections présidentielles prévues pour 2022, le moment n’est pas bon pour Emmanuel Macron.
L’objectif de cette thèse est de faire une analyse du discours des articles du Figaro et de Libération pour établir sur quelles thématiques la presse française de droite et de centre-gauche se concentre. La méthode choisie est quantitative et s’appuie sur le logiciel Iramuteq afin de réaliser des analyses statistiques, macrostructurales, microstructurales et diachroniques conformes aux théories de la textométrie. La constitution des corpus nécessaires fait partie intégrante de la démarche.
Nos résultats indiquent que le discours du Figaro est plus idéologique et utilise cet événement pour promouvoir une autonomie stratégique européenne tandis que le discours de Libération est plus explicatif et en cherche les causes dans la politique de défense australienne. | en_US |
| dc.language.iso | fra | en_US |
| dc.relation.ispartofseries | SPL kandidatuppsats, franska | en_US |
| dc.subject | Analyse du discours | en_US |
| dc.subject | Iramuteq | en_US |
| dc.subject | textométrie | en_US |
| dc.subject | crise des sous-marins | en_US |
| dc.subject | diskursanalys | en_US |
| dc.title | LA CRISE DES SOUS-MARINS DANS LA PRESSE FRANÇAISE EN AUTOMNE 2021 Une analyse comparative et quantitative des discours politiques dans Libération et Le Figaro | en_US |
| dc.title.alternative | Hur ubåtskrisen hösten 2021 skildrades i fransk press. En komparativ och kvantitativ analys av de politiska diskurserna i Libération och Le Figaro | en_US |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Languages and Literatures | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
